Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grovkemikalier. Av Bertil Ekholm - Svavelsyra - Framställning av svavelsyrlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
GROVKEMIKALIER.
Fig. 194. Ugnshus med tre st. Bracq-Moritz-ugnar, Gäddviken.
På grund av det myckna handarbete, styckekisugnarna fordra, äro de nu snart helt
utträngda av mekaniska finkisugnar, och i Sverige finnes ej längre någon kvar i bruk.
För att tillgodogöra sig den finkis, som erhölls vid styckekisens beredning och
vilken ej kunde brännas i styckekisugnarna, konstruerades de första finkisugnarna. En
sådan var Maletraugnen, vilken var föregångare till den moderna finkisugnen i det
avseendet, att den var en etageugn. Kisen avrostades i denna på under varandra
liggande chamottevalv men förflyttades dock fortfarande för hand medelst rakor från valv
till valv.
För att undgå det vid nyss beskrivna ugnar nödvändiga handarbetet genom öppna
luckor, medförande arbetskostnader samt utspädd och ojämn rostgas, konstruerades
den första mekaniska finkisugnen av Mac Dougall 1868. Den utgjordes av en
cylindrisk etageugn med central axel, försedd med rörarmar liksom nutida ugnar.
Röranordningen var dock ej kyld, och detta torde vara skälet till att den ej slog igenom.
Herres-hoff byggde senare en ugn försedd med sådan kylning och gav därigenom sitt namn åt
den första mekaniska finkisugn, som fått större spridning. Andra förbättringar och
finesser hava blivit gjorda på den ursprungliga typen, och dessa ugnar bära namn efter
den, som gjort modifikationen. Kända konstruktioner äro utom den ovannämnda Wedge-,
Bracq-Moritz- (fig. 194), »Lurgi»- m. fl. ugnar. Skillnaden mellan alla dessa ugnstyper
ligger huvudsakligen i utformningen av rörarmarna, den centrala axeln, gasföringen,
matnings- och tömningsanordningarna samt drivningen. Fig. 195 visar en »Lurgi»-ugn,
byggd av Lurgi Gesellschaft für Chemie und Hüttenwesen m. b. H. Den är murad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
