Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grovkemikalier. Av Bertil Ekholm - Svavelsyra - Blykammarförfarandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAVELSYRA. BLYKAMMARFÖRFARANDET.
225
Keller. Båda dessa system grunda sig på att genom roterande organ, i förra fallet en
vals och i senare fallet en perforerad öppen kon, finfördela nitros eller kammarsyra,
så att en intim blandning med gaserna uppnås. Dessa apparater har man använt dels
till att öka kapaciteten hos gamla bly kammar system, dels att enbart av dessa kombinera
hela svavelsyresystem, och till slut har man funnit dem särskilt lämpade att kombinera
med tornsystem.
Fig. 208. Gay-Lussactorn med spiralringar.
Gay-Lussactornen. De efter bly kamrarna följande Gay-Lussactornen äro i stort
sett byggda lika som Glovertornen med en mantel murad av syrafast sten och syrafast
murbruk samt hava vanligen en utvändig beklädnad av blyplåt. En vanlig fyllning
i Gay-Lussactornen är koksbitar. Då
varaktigheten därav är mycket beroende på
koksens kvalitet och man konstruerat
fyll-kroppar av syrafast lergods med stor
effektivitet, har man alltmer övergått till de
senare. Speciellt hava spiralringar vunnit
stor utbredning. Fig. 208 visar en del av
ett torn fyllt med dylika ringar.
Fördelningen av syran sker på samma sätt som
vid Glovertornen. I regel användas 2—3
Gay-Lussactorn kopplade efter varandra.
De begjutas med kall Glo versyra enl.
mot-strömsprincipen. Gay-Lussactornens
erforderliga kapacitet blir mycket beroende på
hur blykammarsystemet drives.
Intensifieringen av driften har, som förut berörts,
möjliggjorts delvis genom användande av
större omlopp av nitrösa gaser, vilket
givetvis medfört behov av större
kapacitet hos Gay-Lussactornen. Volymen av
Gay-Lussactornen varierar mellan 2—4 %
av blykammarvolymen och är till någon
del även beroende på tornkonstruktionens
effektivitet.
Kvävoxidtillförsel. Som av det föregående torde hava framgått, skulle, när för
blykammarprocessen tillräcklig mängd nitrösa gaser en gång tillförts, teoretiskt ej
ytterligare kvantiteter behövas. Av flera skäl är dock så ej fallet. De viktigaste skälen härför
äro, dels att absorptionen i Gay-Lussactornen ej är fullständig, dels att de nitrösa
gaserna i någon mån reduceras till elementärt kväve och de lägsta kvävoxiderna, vilka
ej lösas av Gloversyran. Även i de bäst skötta fabriker måste sålunda nitrösa gaser
ständigt tillföras på olika sätt och motsvarande en mängd av omkring 0.4—0.7 kg
salpeter eller 0.5—0.9 kg salpetersyra 36° Bé per 100 kg kammarsyra 50° Bé.
I många fabriker använder man sig för detta ändamål av en s. k. salpeterugn. Denna,
som är placerad omedelbart framför Glovertornet, är försedd med gjut järnsgrytor, vilka
beskickas med salpeter och svavelsyra. Under inverkan av de heta rostgaserna
avdestillerar salpetersyran och medföljer dessa. En smält återstod av natriumbisulfat erhålles,
15—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
