Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grovkemikalier. Av Bertil Ekholm - Svavelsyra - Blykammarförfarandet - Koncentrering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAVELSYRA. KONCENTRERING.
227
För finfördelning av det vatten, som måste införas i bly kamrarna, användas
särskilda spridareanordningar, vanligen baserade på centrifugalprincipen. En dylik
installation visas i fig. 210.
Koncentrering.
Fig. 211. Svavelsyrekoncentrationsapparat, system
Pauling.
Kammarsyran håller som ovan sagts endast 62—65 % H2SO4, en styrka, som
kommer till användning i relativt få fall. Denna syra måste därför genom indunstning
överföras i någon av de båda handelssorterna 60- eller 66-gradig syra, vilka hava flera
användningsområden och därtill äro lämpligare ur transportsynpunkt.
Före Glovertornets tillkomst indunstade man kammarsyran i blyskålar. Dessa
blyskålar upphettades direkt genom förbränningsgaser ovan- eller underifrån, genom ånga
eller genom överloppsvärmet från
svavel- eller svavelkisugnarna. På grund
av att blyet angripes, kan
koncentreringen ej drivas längre än till 60° Bé.
Sedan Glovertornet införts, erhålles
60-gradig syra billigast med tillhjälp av
detta, och det är möjligt att under
gynnsamma omständigheter sålunda
uttaga all den i blykammarsystemet
producerade syran som 60-gradig.
Glo-versyran är emellertid genom
föroreningar av damm från rostugnsgaserna
och utlösning ur Glovertornsfyllningen
ganska oren och kan av denna
anledning i många fall ej användas.
För koncentrering av svavelsyra
från 60 ° Bé upp till 66 ° Bé använde
man sig först av glaskärl, upphettade
genom förbränningsgaser. Dessa skålar eller retorter av glas voro emellertid mycket
bräckliga, varför de ersatts med sådana av porslin, platina, kvartsglas och till slut
specialgjutjärn. Mycket syra har koncentrerats i retorter av platina, men allteftersom
platinapriset stigit, ha, trots alla försök att ekonomisera med platina, kostnaderna
blivit för stora. Nu hava dylika apparater praktiskt taget försvunnit ur bruk.
I stället göras retorterna av de så mycket använda kiseljärnlegeringarna. Apparater
med gjutjärnsretorter kunna dock ej göras så bränslebesparande som de av platina.
Retorterna och deras inmurning varieras på många sätt. Kända konstruktioner äro
system Pauling (fig. 211), där koncentreringen sker i en rund gjut järnsgryta, helt
omsvept av förbränningsgaser, och system Krell-Stroda, i vilket samma effekt uppnås
i rör, vilka gemensamt upphettas i ett blybad. Ifrågavarande apparater hava sin största
betydelse, när det gäller koncentrering upp till 97—98 % H2SO4. Först vid en dylik
koncentration avfärgas sådan svavelsyra, som är svartfärgad av kol och organiska
substanser, erhållen t. ex. vid eterfabrikationen. De användas även vid dynamitfabriker
för koncentrering av nitrersyrorna.
Från retortsystemet kom man, först i England, över till kaskadsystemet genom att
fyra å fem glasretorter placerades efter varandra över en ugn, så att syran kontinuerligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
