Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grovkemikalier. Av Bertil Ekholm - Sulfat och saltsyra - Framställning av sulfat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SULFAT OCH SALTSYRA. FRAMSTÄLLNING AV SULFAT.
253
Fig. 232 b. Sulfatmuffelugn, genomskärning tvärs över.
feln A och sedan skålen P. I den senare försiggår första stadiet av reaktionen under
omröring med järnrakor. C:a 70 % av saltsyran avgår här genom G. Den smälta
återstoden överföres medelst rakor till muffeln A och omröres genom arbetsöppningarna O.
När reaktionen är färdig, utrakas sulfatet genom O. Eldningen sker vanligen med
generatorgas, och man håller gärna ett
övertryck i eldstaden för att hindra
saltsyra att tränga ut i densamma.
Arbetet vid dessa handugnar är mycket
svårt och otrevligt, varför man redan
tidigt började arbeta på införande av
mekaniska sulfatugnar, vilka dessutom
hava fördelen att kunna drivas
kontinuerligt. De mekaniska ugnarna hava
fått stor utbredning, särskilt vid större
anläggningar. Ett flertal typer finnas,
och mycket använd är den i fig. 233
visade från firman Zahn & Co., Berlin.
Första stadiet av reaktionen försiggår i bisulfatgrytan A, som beskickas med salt genom
a och svavelsyra genom b. Bisulfatet tappas genom d, och saltsyran avgår vid c mer än
90%-ig. Ugnen tarvar ej något handarbete. I den med mekanisk omröring försedda
ugnen B inmatas genom
tratten e en blandning
av det förut erhållna
bisulfatet och salt. Det
andra stadiet försiggår
här, och klorväte
bortle-des vid / och sulfatet
genom g. Båda ugnarna
upphettas med gas från
generatorn E. Den
mekaniska ugnen kan också
matas direkt med
svavelsyra och salt.
Ett försök till
för
bättring av sulfat-saltsyreförfarandet är en metod utarbetad av Hargreave och
Robinson omkring 1870. Dessa förenade svavelsyre- och sulfat-saltsyreprocesserna
till en enda process. Bäst lämpar sig denna metod för framställning av stora
mängder sulfat av jämn kvalitet, under det att saltsyreutvinningen blir mera komplicerad
på grund av gasernas utspädning. Processen grundar sig på koksaltets behandling med
svavelsyrlighet och vattenånga vid c:a 500° och kan uttryckas genom följande formel:
Fig. 233. Mekanisk sulfat-saltsyreanläggning, från Zahn & Co., Berlin.
A = Bisulfatgryta. a = saltintag, b = svavelsyreinlopp. c =
salt-syreavlopp. d = bisnlfatuttag.
B = Sulfatautomat. e = saltblandningsintag. f = saltsyreavlopp.
g = sulfatuttag.
C = Eldningsreglering. D = Tryckanläggning. E = Gasgenerator.
4NaCl + 2SO2 + O2 + 2H2O = 2Na2SO4 + 4HC1
Koksalt Svavelsyrlighet Syre Vatten Natriumsulfat Klorväte
Reaktionen är exotermisk, d. v. s. värme frigöres vid densamma, dock ej mer än
att en mycket god isolering av apparaturen är nödvändig för uppnående av lämplig
reaktionstemperatur. Saltet briketteras och uppstaplas i väl isolerade järntorn,
genom vilka rostgaser stryka. Temperaturen får ej överstiga 600 °, vid vilken temperatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
