Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grovkemikalier. Av Bertil Ekholm - Sulfat och saltsyra - Framställning av saltsyra - Användning av sulfat och saltsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SULFAT OCH SALTSYRA. DERAS ANVÄNDNING.
257
ha tourillerna i stor utsträckning fått vika för tornsystem. Som avslutning på
systemet finnes ett eller flera torn, i vilka de sista resterna av saltsyra borttagas.
Tornen äro försedda med fyllning, över vilken vatten strilar ned. Den utspädda syra,
som därvid bildas, rinner därefter i motström genom absorptionsapparaterna och
uttages i främre delen av anläggningen såsom syra av omkr. 20° Bé = 1.15 eg. v.
Innan gaserna släppas ut i luften, passera de ofta efter sluttornen ytterligare ett
par touriller. I slutet av systemet är också den stengodsfläkt placerad, som suger
gaserna genom hela apparaten (fig. 236). En helhetsbild av en absorptionsanläggning
för sulfat-saltsyreprocessen visas i fig. 237. Saltsyrepumpar av olika slag tillverkas av
stengods eller någon gång av ebonit. För lagring och transport av saltsyra tjäna kärl
av stengods eller glas.
Rening. De vanligaste och mest störande föroreningarna i saltsyra äro svavelsyra
och arsenik. Den förra kan fällas ut med klorbarium och den senare med svavelväte,
svavelbarium eller tennklorur. Ofta renas saltsyran genom omdestillering tillsammans
med stark svavelsyra. Helst söker man dock rena syran så fullständigt som möjligt,
medan den ännu är i gasform och innan den ingår i kondensationsanläggningen. Den
syntetiska såväl som den från magnesiumklorid härstammande syran är i allmänhet så
ren, att den ej tarvar särskild rening.
Användning av sulfat ocii saltsyra.
Förr hade sulfat sin huvudsakliga betydelse som mellanprodukt i
Leblanc-soda-processen. Nu förbrukas saltet mest i glas- och sulfatcellulosaindustrierna, där det
utträngt sodan. Vidare användes det för svavelnatrium- och ultramarintillverkning samt
i färgerier.
Saltsyrans avsättning har varit underkastad stora fluktuationer. Förr gick mycket
saltsyra till klorframställning enligt Deacon- och W eldonjör farandet. Denna fabrikation
har dock gått mycket tillbaka efter elektrolytklorens framträdande. Saltsyrans
viktigare användningsområden äro vidare betning av metaller, framställning av diverse
me-tallklorider, benlim, dikalciumfosfat, inom organiska färgämnesindustrien etc.
Tillverkning av natriumsulfat i Sverige, ton:
Ar Top.
1916 . . . . ... 4171
1917 . . . . ... 5045
1918 . . . . ... 8034
1919 . . . . ... 2814
1920 . . . . ... 2743
1921 . . . . ... 1229
Tabellen går ej längre tillbaka än till det år, man skilt på natriumsulfat och -bisulfat
i statistiken. Under rubrikerna in- och utförsel äro de båda nyssnämnda salterna
sammanförda t. o. m. 1929, varför de ej medtagits. I förhållande till konsumtionen i
landet är tillverkningen skäligen obetydlig.
17—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
1922 .............. 1 933
1923 ............. 1 937
1924 .............. 4 542
1925 .............. 5 362
1926 .............. 4 242
1927 .............. 6 575
Tou
Kale. Krist.
1926 .............. 3 976 266
1927 .............. 5 092 1 483
1928 .............. 6 554 3 121
1929 .............. 6 630 3 781
1930 .............. 5 498 3 798
1931 .............. 5 600 3 540
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
