Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Konstgjorda gödselmedel. Av Bjarne Colbjörnsen - Gödselmedel innehållande kväve - Luftkvävets bindande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
KONSTGJORDA GÖDSELMEDEL.
Fig. 265. Kontaktvätefabrik vid Merseburg.
Badische Anilin- und Sodafabrik, som numera övergått i I. G. Farbenindustrie
A.-G., förvärvade år 1908 Habers patent, och. den tekniska utformningen av processen
har på ett storartat sätt genomförts av detta företag under ledning av Bosch, vilkens
förtjänst det till stor del är, att av Habers uppslag skapats storindustrier av sådana
gigantiska mått, som det numera är frågan om.
Själva ammoniaksyntesen tillgår så, att en blandning av kväve och väte i
proportionerna 3 väte till 1 kväve vid högre temperatur och tryck ledes över en
kontaktsubstans. De tryck, som användas i
praktiken, variera mellan 100 och 1 000
atmosfärer och temperaturen mellan 325
och 600° C. För varje gång, som
kväve-väteblandningen ledes över
kontaktsubstansen, omvandlas endast en del till
ammoniak. De gaser, som ej reagerat
med varandra, måste ånyo underkastas
behandling i kontaktapparat, på samma
gång som den för varje gång bildade
ammoniaken avlägsnas. Detta
genomföres huvudsakligen på två sätt. Vid
det ena sättet använder man sig av
en cirkulationsprocess, varvid
gasblandningen får cirkulera över katalysatorn
efter att för varje gång den katalyserats
hava befriats från den bildade
ammoniaken och tillsatts med frisk
gasblandning för att ersätta det’ förbrukade.
Detta arbetssätt använda bl. a. Haber
samt Fauser.
Det andra arbetssättet, som
tillämpas av Claude, kännetecknas därav, att
gaserna få passera en serie av
kontakt-apparater. Mellan varje kontaktapparat
avlägsnas den bildade ammoniaken, och kväve-väteblandningen överföres på detta sätt
stegvis nästan fullständigt i ammoniak.
Av största betydelse för processen är katalysatorns egenskaper. Av dessa bestämmas
samtliga de faktorer, som betinga metodens praktiska användbarhet, såsom tryck,
temperatur och genomströmningshastighet samt apparaturens konstruktiva utformning i
allmänhet. Samtliga de syntetiska ammoniakprocesserna använda sina speciella
katalysatorer, som dock i allmänhet torde hava det gemensamt, att huvudbeståndsdelen är
reducerad järnoxid. Dessutom förekomma allehanda tillsatser för att öka massans
aktivitet. Samtliga katalysatorer äro emellertid mer eller mindre känsliga för föroreningar
i reaktionsgaserna. Ett viktigt problem är därför att rena dessa gaser till det yttersta
samt att framställa katalysatorer, som äro så okänsliga som möjligt emot dessa
»katalysatorgifter».
Den direkta ammoniaksyntesen erbjuder emellertid många tekniska svårigheter
och problem. Att finna material för reaktionsapparaterna, i vilka reaktionen äger rum
under tryck av förut ej tillämpad storhetsordning vid temperaturer på i allmänhet över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
