Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Konstgjorda gödselmedel. Av Bjarne Colbjörnsen - Gödselmedel innehållande kväve - Luftkvävets bindande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖDSELMEDEL INNEHÅLLANDE KVÄVE. LUFTKVÄVETS BINDANDE. 301
ammoniaken i stark svavelsyra, varvid ammoniumsulfat bildas direkt, har numera i
stor utsträckning ersatts av det s. k. gipsjörfarandet (betr, apparaturen se fig. 269),
utarbetat under kriget vid de stora tyska ammoniakfabrikerna. I detta förfarande, som
delvis framtvingades i Tyskland på grund av bristen på svavelsyra under krigsåren,
omsätter man finmalen gips med ammoniak och kolsyra, varvid bildas ammoniumsulfat
och kalciumkarbonat enligt följande reaktionsformel:
CaSO4 + 2 NH3 + CO2 + H2O = CaCO3 + (NH4)2SO4
Gips Ammoniak Kolsyra Vatten Kalcium-
Ammonium-karbonat sulfat
Ammoniumsulfatet erhålles på detta sätt i neutral och vacker form samt i högt
utbyte. Sedermera hava även andra verk än de tyska börjat använda sig av denna enkla
Fig. 270. Silo för ammoniumsulfat.
metod för framställning av ammoniumsulfat. Det som biprodukt bildade
kalciumkar-bonatet kan antingen säljas som kalk för jordförbättringsändamål eller ock bearbetas
vidare på t. ex. kalksalpeter.
Världsproduktionen av syntetiska kväveprodukter. Kväveindustriens utveckling,
såväl den syntetiska som den, som grundar sig på andra naturförekomster än luftkvävet,
framgår av fig. 274. Chilesalpeterproduktionen har, som synes, i stort sett hållit sig
konstant, och samma är förhållandet med biproduktskvävet. De syntetiska
kväveindustrierna hava sedan sitt födelseår undergått en storartad utveckling. Den enligt
Ijus-bågsmetoden bundna kvävemängden har, alltsedan den stora norska fabriken Rjukan II
igångsattes under år 1916, producerat ganska konstant omkring 35 000 ton bundet kväve.
I och med den omkring år 1929 genomförda omläggningen av driften vid de norska
verken producerar ljusbågsmetoden numera endast en obetydlighet. Kalkkvävemetoden
har, efter en kraftig uppryckning under kriget och ett lika kraftigt fall, sedan år 1920
visat en sakta stigande tendens. Produktionen håller sig numera vid omkring 200 000
ton bundet kväve pr år. Fabrikskapaciteten torde vara omkring 300 000 ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
