Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kemikalier och läkemedel. Av Olof Svanberg och Stig W:son Bergman - Metaller och deras föreningar - De alkaliska jordartsmetallerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
KEMIKALIER OCH LÄKEMEDEL.
fördelarna att vara nära olöslig och icke svärtas av svavelväte men nackdelen att ha en
dålig täckförmåga. I blandning med zinksulfid ingår den i litopon. I pappers- och
sidenindustrierna användes baryt som fyllnadsmedel, och man kan även därav framställa
polermedel.
Alla lösliga bariumföreningar äro mycket giftiga. På grund av sin olöslighet är
däremot bariumsulfatet ofarligt och användes därför vid röntgenfotografering av
matsmält-ningsvägarna för att åstadkomma skuggning.1
Som redan nämnts kan sulfatet reduceras till bariumsuljid, BaS. Av denna liksom av
kalcium- och strontiumsulfid göres lysfärg. Blandas nämligen någon av de nämnda
sulfi-derna med litet alkaliklorid och spår av mangan, koppar eller vismut och utsättes
blandningen för belysning, så lyser den sedan i mörker.
Bariumkarbonat användes bl. a. till råttgift.
Bariumnitrat och -klorat nyttjas tillsammans med kaliumklorat och svavel eller
schel-lack i fyrverkeripjäser och bengaliska eldar till grönt ljus.
Radium. Den tyngsta metallen i alkaliska jordartsmetallernas grupp är radium. Den
liknar både i sina kemiska och fysikaliska egenskaper barium, från vilken metall radium
är svår att isolera. Radium förekommer ytterst sparsamt på jorden och betingar ett
enormt pris — omkring hundratusen gånger mer än guld. Det är icke från rent kemisk
synpunkt, som radium är intressant eller värdefullt, utan det är dess fysikaliska
strål-ningsegenskaper, som tillvunnit sig den teoretiska fysikens och även medicinens intresse.
De av Wilhelm Röntgen år 1895 upptäckta röntgenstrålarna kommo många och
bland dem fransmannen Becquerel att studera strålning av olika slag. Han upptäckte
då hos metallen uran en sådan av röntgenstrålningens art. En landsmaninna till honom,
fru Curie, som fann, att uranmineralet pechblände utsände starkare strålar än uran
självt, lyckades ur detta mineral med otrolig möda framställa kloriden av det dittills
okända grundämnet radium.2 Hon har sedan ägnat sitt liv åt studiet därav och har två
gånger blivit belönad med nobelpriset — 1903 fick hon dela fysikpriset med Becquerel
och sin man, 1911 fick hon ensam kemipriset.
Radium och radiumföreningar utsända tre slag av strålar, a-, och y-strålar. De
förstnämnda äro med positiv elektricitet laddade heliumatomer, /Lstrålarna äro partiklar av
negativ elektricitet, s. k. elektroner, och slutligen y-strålarna av samma slag som
röntgenstrålningen.
Den radioaktiva* strålningen har visat sig utöva ett stort inflytande på kroppens
vävnader — både på gott och ont. Som botemedel mot bl. a. hudkräfta är
radiumbehandlingen mycket verksam och gagnelig. Men åtskilliga äro också de radiologer, som fått
sätta livet till och stupat på radiumforskningens slagfält. — Emellertid äro de många
radiumpreparat, som utbjudas i handeln till botande av snart sagt alla tänkbara krämpor,
nog dess bättre alldeles ofarliga.
Vid sin strålning —■ som icke kan störas av någon förändring i det fysikaliska eller
kemiska tillståndet utan är densamma i värme och köld, vare sig metallen är fri eller bun-
1 Metaller och deras föreningar äro ogenomträngliga för röntgenstrålar och detta desto mer, ju
tyngre de äro. »Bariumgröt» i tarmkanalen giver därför på röntgenplåten en bild av tarmens läge.
2 Om det nedlagda arbetet ger utbytet en uppfattning: ur 1 ton pechblände kan man icke erhålla
mer än 1/s gram radiumbromid.
3 Det latinska ordet radius = stråle har givit namn åt radium och de med dess strålning
sammanhängande fenomenen, och det är även ur detta ord, som namnet (rund) radio härledes — f. ö. den enda
gemenskapen mellan de två områdena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>