Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kemikalier och läkemedel. Av Olof Svanberg och Stig W:son Bergman - Metaller och deras föreningar - Övriga metaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLER OCH DERAS FÖRENINGAR. KOPPAR, SILVER.
367
av vackert grön färg. Då kopparsalter äro giftiga, är det förenat med risk att använda
oförtenta eller illa förtenta kopparkärl till matlagning. Metallen angripes här av små
mängder organiska syror, vilka jämte luftsyret befordra kopparns upplösning i så rik
grad, att fara för förgiftningsfall kan inträffa.
Av kopparns föreningar har ett flertal på grund av sin vackert gröna färg länge
använts som färgstofter men sedermera undanträngts av kromhaltiga föreningar.
På tvåvärdigt stadium bildar kopparn en svart oxid (CuO) och ett grönt hydrat
[Cu(OH)2], vilket lätt förlorar vatten och övergår i oxid, samt en serie salter. Av dessa
äro kloriden, sulfatet och nitratet lösliga i vatten.
Kopparsulfat (kopparvitriol, blå vitriol, CuSO4 5H2O) är det äldsta och mest bekanta
av kopparsalterna. Det bildas stundom i naturen genom oxidation och förvittring av
kopparmalmerna (mestadels kopparsulfider) och erhålles lätt genom upplösning av
kopparoxid i utspädd svavelsyra eller av metallisk koppar genom upphettning med
koncentrerad svavelsyra, i det senare fallet under utveckling av svaveldioxid, vilken gas på
laboratorier ofta framställes med hjälp av denna process. Vid måttlig upphettning förlorar
saltet sitt kristallvatten och övergår i färglöst, vattenfritt salt (CuSO4), som vid lägre
temperatur åter med begärlighet upptager vatten under blåfärgning, en egenskap, som även
utnyttjas till påvisande av vatten i exempelvis sprit och spritlösningar. Vid glödgning
avger kopparsulfatet ångor av SO3, vilka med vatten kondenseras till svavelsyra, medan
glödgningsåterstoden utgöres av svart kopparoxid. Kopparsulfatet liknar i detta avseende
järnsulfatet.
Kopparnitrat [Cu(NO3)2 6H2O] erhålles efter indunstning av lösningen av koppar
i salpetersyra i form av blåa prismer. Saltet är något delikvescent, d. v. s. sönderflyter i
fuktig luft, och är synnerligen lättlösligt.
Kopparklorid (CuCl2 2H2O) fås lättast genom upplösning av kopparoxid i saltsyra
och kristalliserar efter lösningens indunstning i gröna, nålformiga kristaller. Genom
saltets glödgning under lufttillträde erhållas kopparoxid och fri klorgas, vilken egenskap vid
den s. k. Deaconprocessen nyttiggjorts för framställande av klor ur saltsyra.
Följande kopparsalter äro komplexa. Vid tillsats av ammoniak i överskott till en
kopparsulfatlösning erhåller denna en mörk, blåviolett färgton av koppartetraminsulfat
[Cu(NH3)4 SO4], vari kopparn är bunden vid fyra ammoniakrester till en basisk
komplexjon. Cyankaliumlösning däremot medför en avfärgning av lösta kopparsalter under
bildning av kaliumkopparcyanur [K3 Cu(CN)4], vari kopparn förekommer i den negativa
jonen. Vid det senare saltet uteblir kopparns normala identitetsreaktioner, blåaktig
färg och svart fällning med svavelväte av kopparsulfid.
Silver. Silvret spelar givetvis sin största roll i metalliskt tillstånd -— gediget eller
som överdragsmetall på nysilver och andra legeringar — till mynt, prydnadsföremål,
matsilver etc., men därjämte förbrukas årligen betydande kvantiteter av denna
ädelmetall till framställning av medicinska och framför allt fotografiska preparat och
kemikalier.
Silvret är en något mindre ädel metall än guldet och angripes i luften av
svavelväte-haltiga gaser under svärtning av metallen, varvid bildas silversulfid, vilket visar sig
exempelvis vid användning av bordssilver till ägg, vilka innehålla svavelhaltiga
äggvit-ämnen, och lutfisk, innehållande spår av alkalisulfider. Vidare löses metallen av
salpetersyra på samma sätt som bly och koppar under utveckling av nitrösa gaser, varvid silvret
överföres i lösligt nitrat. Silvernitratet (AgNO3), vilket föres i handeln i omsmält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
