Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kemikalier och läkemedel. Av Olof Svanberg och Stig W:son Bergman - Metaller och deras föreningar - Övriga metaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLER OCH DERAS FÖRENINGAR. GULD.
369
medel, t. ex. ferrosulfat-seignettesaltlösning eller formalin, tannin, erhålla silvret i så
finfördelad form, att silverpartiklarna hålla sig svävande eller upplösta.1 Vid tillsats av
elektrolyter utfälles silvret och är sedan omöjligt att åter bringa i lösning genom
uppslam-ning. En dylik lösning benämnes kolloidal, efter kolla = lim, och utmärker sig genom
frånvaron av vissa företeelser, såsom kokpunktsförhöjning, fryspunktsnedsättning,
diffusion och osmotiskt tryck, som äro utmärkande för vanliga lösningar i vatten
eller andra lösningsmedel. Genom tillsats av organiska ämnen med hög
mole-kylarvikt, såsom äggvitelösningar eller dextrin, ökas beständigheten av det
kolloi-dala silvret; tillsatsen benämnes »skyddskolloid», så att torrpreparat kunna erhållas,
vilka med vatten ge kolloidal silverlösning. På grund av sina bakteriedödande
verkningar användas dylika lösningar i medicinen vid spolning av sår och som allmänt
skydd mot inflammationer. I vår farmakopé äro upptagna de tre torrpreparaten
kollargol, albargin och protargol med resp. 72—80, 14—16 och 7.8—10 procent
metalliskt silver.
Guld. Guldet har i ännu högre grad än silvret sin största betydelse i metallisk
form, så mycket mer som standardvärdet för våra dagars betalningsmedel och
kreditväsen ytterst utgöres av metalliskt guld.
I kemiskt hänseende är guldet, metallernas konung, en utpräglad ädelmetall,
motståndskraftig mot atmosfäriska inflytelser och ej påverkbar av salpetersyra men väl
av kungsvatten, »aqua regia», en blandning av salpetersyra och saltsyra, vilken
reagerar med guldet på grund av sin halt av fri klor, och av klorvatten under bildning av
guldklorid samt dessutom vid lufttillträde av cyankaliumlösning, varvid metallen
överföres i det komplexa saltet kaliumguldcyanid [KAu(CN)2], en process, som även
utnyttjas vid tillvaratagandet av guldstoft ur guldförande malmer. Utmärkande för
guldet är även dess benägenhet att legera sig med kvicksilver till bildning av
guldamalgam, vilket likaledes är av betydelse vid utvinnandet av guld. Legeringen är färglös
och lättsmält, och man bör följaktligen väl skydda guldföremål från att komma i beröring
med kvicksilver.
Guldklorid (AuC13, bildning se ovan) användes i lösning som tonbad för fotografiska
silverkopior eller som tillsats till själva papperet, självtonande papper, som i fixerbadet
antager sin riktiga färg. Dessutom finner guldkloriden användning vid förgyllning av
glas och porslin, då saltet lätt sönderdelas under kvarlämnande av metallen.
Liksom silvret och flera andra metaller låter sig även guldet överföra i kolloidal
lösning, vilken i beständigt skick med liten kornstorlek är genomlysande och av vacker
purpurröd färg. Av dylika guldlösningar är Cassius’ guldpurpur, som erhålles ur mycket
utspädda guldsaltlösningar medelst tennklorur, sedan länge bekant, även om man länge
svävade i tvivelsmål angående orsaken till dess vackra färg. Av betydelse är det kolloidala
guldet vid framställning av äkta rubinglas, som innehåller metalliskt guld i form av ytterst
små, s. k. ultramikroskopiska partiklar. Inom medicinen är kolloidalt guld numera utan
betydelse, även om guldlösningar fordom tillskrevos helande verkningar. Som
hjälpmedel vid utforskande av kolloida lösningar i allmänhet, framför allt som vägledning vid
konstruerandet av ultramikroskopet, har emellertid det kolloidala guldet varit av största
värde och även för framsteg inom medicinen.
Under århundraden har tanken på att framställa guld ur mindre dyrbart material
1 Även genom förstoftning genom elektrisk urladdning mellan silverelektroder erhållas enl. T.
Svedberg kolloidala silverlösningar.
24—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
