Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektrokemisk industri. Av Gösta Angel - Elektrolys i vattenlösning - De från teknisk synpunkt viktigaste elektrokemiska begreppen och lagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
ELEKTROKEMISK INDUSTRI.
överspänningen ofta inställer sig långsamt vid ett fixt värde, så inses svårigheten att
erhålla överensstämmande resultat vid experimentell bestämning av densamma. Olika
forskares mätningsresultat avvika därför från varandra allt efter betingelserna vid
mätningarna men överensstämma dock beträffande ordningsföljden mellan metallerna med
avseende på överspänningens storlek. Nedanstående tabell anger vätets överspänning på
olika katodmaterial enligt mätningar av Caspari genom iakttagelse av, när
vätgasut-vecklingen börjar, överspänningsvärdena hänföra sig sålunda till en strömtäthet nära lika
med noll och till rumstemperatur.
Elektrod Pt (platinerad) Au Fe Pt (blank) Ag Ni Cu Cd Sn p„ Zn Hg
Överspänning i volt . . . 0 0.02 0.08 0.09 0.15 0.21 0.23, 0.48 0.53 0.64 0.70 0.78
Överspänningens natur är ännu ej fullt klarlagd. Enligt en teori beror överspänningen
på, att det tar en viss tid, innan det på katoden i enatomigt tillstånd avskilda vätet avgår
från densamma i tvåatomigt, molekylärt tillstånd. Till följd härav uppstår en
över-mättning med väte i elektroden och en motsvarande höjning av vätets elektrolytiska
lösningstryck. Olikheten i överspänning på olika metaller skulle i så fall bero på dessas
olika förmåga att katalytiskt påskynda reaktionen: 2 H^H2.
Liksom vätet avskiljes även syret och haloiderna med en på olika elektrodmaterial
växlande överspänning. Denna är dock för haloiderna relativt liten.
Såsom framgår av det föregående är den erforderliga urladdningsspänningen av olika
storlek för olika joner. Om flera olika joner samtidigt äro
närvarande i en lösning, så urladdas vid elektrolys de
joner först, som kräva den lägsta urladdningsspänningen,
och därefter de andra i tur och ordning efter storleken
av urladdningsspänningen för respektive joner. För att
bedöma ordningsföljden vid urladdningen har man att i första hand taga
normalpotentialerna för ämnena (se tabellen sid. 378) i betraktande. Men därjämte måste man även taga
hänsyn till, att urladdningsspänningen för en och samma jon varierar med
jonkoncentrationen och strömtätheten och i vissa fall även med elektrodmaterialet. På grund
härav kan det inträffa, att ordningsföljden mellan två joner kan omkastas, så att under
vissa omständigheter den ena, under andra omständigheter den andra jonen urladdas
först, ävensom att under vissa betingelser båda jonerna kunna urladdas samtidigt.
Ju längre två ämnen befinna sig från varandra i den elektrokemiska
spänningsse-rien (se sid. 378), desto lättare och fullständigare kunna de skiljas från varandra genom
elektrolys.
Det bör noga ihågkommas, att man vid elektrolys i vattenlösning förutom det lösta
ämnets joner alltid har även de från vattnet härstammande väte- och hydroxyljonerna
närvarande. Särskilt närvaron av vätejoner spelar en stor roll vid så gott som alla
elektrolytiska processer. Sålunda får man vid elektrolys av de lätta metallerna (Na, K, Ca,
Mg, Al m. fl.) i regel endast en vätgasutveckling vid katoden, enär dessa metaller kräva
en hög och vätet en relativt låg elektrodspänning för att avskiljas. Vid elektrolytisk
ut-fällning av zink, koppar, järn, nickel, krom m. fl. metaller förorsakar den samtidiga
avskilj ningen av en större eller mindre mängd väte en minskning av strömutbytet och
därjämte ofta, att metallerna utfalla i en spröd, blåsig eller till och med svampig form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>