Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Flytande bränslen - Bergoljeprodukter, bergoljans utvinnande och bearbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
OM BRÄNSLEN.
FLYTANDE BRÄNSLEN.
Bergoljeprodukter, bergoljans utvinnande och
BEARBETNING.
De viktigaste flytande bränslena, bensin, fotogen, solarolja och mera tjockflytande
brännoljor, utvinnas till största delen ur bergolja. Sedan ett fåtal år håller emellertid
en industri på att växa fram för utvinnande av nämnda flytande bränslen direkt eller
indirekt genom hydrering ur de mera rikligt förekommande fasta bränslena,
huvudsakligen stenkol och brunkol samt skiffrar.
Bergoljor av olika ursprung äro ljusbruna till becksvarta vätskor av säregen lukt
och lättare än vatten (spec. vikt 0.8—l.o). Till konsistensen kunna de vara lättflytande
till ganska tjockflytande. De bestå huvudsakligen av föreningar mellan kol och väte,
s. k. kolväten, nämligen paraffinkolväten, naftener och olefeiner. I ringa mängd ingå
föreningar av syre, svavel och kväve.
Bergoljor, som i övervägande grad bestå av paraffinkolväten, däribland även löst
fast paraffin, benämnas paraffinbasoljor. Om bergoljorna innehålla rikligt med asfalt
och naftenkolväten, benämnas de asfaltbas- och naftenbaskolväten. Mellan dessa typer
stå blandbasoljor, vilka vanligen äro blandningar av paraffinbas- och asfaltbasoljor.
I fråga om bergoljans bildning finnas olika teorier. Sålunda antaga några forskare,
att den uppkommit ur metallkarbider och vatten, men det är mera sannolikt, att den
alstrats ur organiskt råmaterial, nämligen ur fetter, vaxarter och hartser från djur- och
växtlämningar, särskilt ur havsvatten avsatt slam, bildat av lägre djur och växter.
Sådana djur- och växtrester måste hava samlats i väldiga kvantiteter, övertäckts med
lera, sand o. d., och genom en långvarig naturlig sönderdelningsprocess under högre
temperatur och tryck hava de kolväten uppstått, som ingå i bergolja. Det har även
Tabell VI. Bergoljeproduktionen år 1936.
Årsproduktion 1936 av bergolja millioner ton [-Världsproduk-tionens fördelning-] {+Världsproduk- tionens för- delning+} i %
Förenta Staterna 148.7 60.5
Ryssland 27.3 11.1
Mexiko 5.1 2.0
Venezuela 22.8 9.3
Övriga Sydamerika 9.6 3.8
Persien 7.6 3.1
Rumänien 8.7 3.5
Holländska Ostindien 6.4 2.5
Brittiska Ostindien 1.3 0.5
Irak ... 4.0 1.6
Polen 0.5 0.2
Tyskland 0.4 0.2
Övriga länder 4.2 1.7
Världsproduktionen 246.6 100.0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
