Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Gasformiga bränslen - Luftgeneratorgas eller vanlig generatorgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASFORMIGA BRÄNSLEN. LUFTGENERATORGAS.
503
GASFORMIGA BRÄNSLEN.
Gasformiga bränslen erbjuda stora fördelar framför särskilt fasta men även flytande
bränslen. De gasformiga bränslena kunna lätt blandas med luft i sådan proportion, att
minsta möjliga luftöverskott uppstår vid förbränning, varigenom en del av
värmeförlusterna genom rökgaserna undvikas. Vidare är det möjligt att i särskilda anordningar,
regeneratorer eller rekuperatorer, återvinna ytterligare en del av rökgasernas värme
genom att låta dem förvärma såväl gasbränslet som förbränningsluften. Genom alstring
ocb användning av gasbränslen kan man utgå från mindervärdiga fasta bränslen och
likväl uppnå mycket höga temperaturer, och uppvärmningen är lätt att ordna och
reglera även vid komplicerade ugnskonstruktioner.
I gasbränslena kunna ingå dels icke brännbara, utspädande gaser, t. ex. kväve och
kolsyra, dels brännbara gaser, vanligen koloxid, väte samt metan, etylen, bensol och andra
med dessa besläktade kolväten.
I tabell IX finnas siffervärden på m3-vikt och effektivt värmevärde för en del
av de gasformiga ämnen, som ingå i de vanligaste gasbränslena.
Tabell IX. En del gasers m3-vikt och effektiva värmevärde.
Gas Vikt pr m3 vid 0° 0 och 760 mm kvicksilvertryck kg Effektivt värmevärde kcal pr m3
Syre 1.429
Kväve 1.251 —
Kolsyra 1.977
Koloxid 1.251 3 040
Väte 0.090 2 590
Metan 0.717 8 580
Etylen 1.265 14 290
De gasbränslen, som användas i praktiken, äro dels naturgas, dels okondenserbara
gaser från torrdestillation av fasta bränslen och krackning av flytande bränslen, dels
genom gasalstring i generatorer ur fasta bränslen erhållna brännbara gasblandningar.
I det följande redogöres närmast för det sista slaget gasbränslen, de olika
generatorgaserna. De övriga gasbränslena hava tidigare omnämnts i samband med de fasta och
flytande bränslena. Allt efter generatorns konstruktion och sättet för dess drift erhåller
man följande slag av generatorgaser, nämligen luftgeneratorgas eller vanlig generatorgas,
vattengas och kraftgas eller halvvattengas. Den väsentliga skillnaden mellan dessa slag
av generatorgas är, att vid vattengas vattenånga helt samt vid halvvattengas delvis
åvägabringar gasalstringen ur glödande, fasta bränslen.
Luftgeneratorgas eller vanlig generatorgas.
Luftgeneratorgas består huvudsakligen av koloxid och kvävgas, och den
fram-ställes genom ofullständig förbränning av fasta bränslen. En ur rent kol framställd
ideal luftgeneratorgas skulle innehålla 34.4 % koloxid och 65.6% kväve. I praktiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
