Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Gasformiga bränslen - Luftgeneratorgas eller vanlig generatorgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASFORMIGA BRÄNSLEN. LUFTGENER ATORGAS.
505
värmemängd av 38.8 Mcal. I översta skiktet i generatorn sker ovanför den glödande
zonen en förkoksning av bränslet (vid stenkol) och överst en förtorkning. Med ett
glödande bränsleskikt i generatorn om 1 meters höjd, ja t. o. m. 1/2 m:s höjd, kan man
vid c:a 1 000° C få en relativt kolsyrefri gas. Sjunker däremot temperaturen genom hög
vattenhalt hos bränslet, ökas kolsyrehalten. Detsamma inträffar, om bränsleskiktet
trots hög temperatur är för tunt och luckert. Genom den i övre skiktet inträffade
torrdestillationen av stenkol alstras vätgas och metan, som framgår av de exempel på
gasens sammansättning, som ovan anförts.
Om generatorn drives enbart med luft, vilket i praktiken endast förekommer vid vissa
koksgeneratorer, blir temperaturen i generatorn mycket hög och den avgående
generatorgasen följaktligen varm, vilket kan medföra stora värmeförluster i de kanaler, den måste
passera till den ugn, vari gasen skall förbrännas. Det vanliga är, vilket även är angivet i
fig. 343, att något vattenånga inblåses tillsammans med luften. Härigenom ernås flera
fördelar. Rost och inmurningsmaterial i generatorn skonas genom den kallare gången av
generatorn, och värmeförlusterna nedbringas. Vattenångan alstrar nämligen, på sätt i
följande avdelning skall beskrivas, vattengas, vilket medför stor värmebindning och
följaktligen kall gång, samtidigt som gasens värme värde ökas något. Följande analys
visar gasens sammansättning vid kall gång med ånga i samma generator, varifrån
föregående analys på generatorgas ur stenkol härstammar:
Koloxid.................................................... 24.5 vol.%
Väte.................................................................... 8.4 »
Metan................................................................... 1.9 »
Kolsyra................................................................. 5.2 >
Syre.................................................................... —
Kväve................................................................ 60,0 >
100.0 vol A
Halt brännbara gaser................................................... 34.8 »
Kalorimetriskt värmevärde............................................1 152 kcal/m3
Utom den vanliga schaktformiga gasgeneratorn med planrost finnas för olika bränslen
utförda specialkonstruktioner, t. ex. vridrost- och trapprostgeneratorer.
Ett slags luftgeneratorgas erhålles som biprodukt vid tackjärnshyttorna, nämligen
masugnsgasen, vilken tidigare fick brinna upp vid masugnskransen, men numera
till-varatages och användes till gasbränsle i martinugnar o. d. Masugnsgas har följande
sammansättning och värmevärde, se tabell XI.
Tabell XI. Sammansättning’ och värmevärde hos masugnsg-aser.
Masugnsgas ur träkol Masugnsgas ur koks
Koloxid 25 —30 vol.% 25 —30 vol.%
Väte 1.5— 3.5 > 0.5— 4 »
Metan 1—2.5 » 0.5— 3 »
Kolsyra 8 —12 10 —16 »
Kväve 55 —60 52 —60
Effektivt värmevärde kcal/ms 800—1100 850—1 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
