Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fett Och oljor. Av C. W. A. Kleine - Fettkemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETTKEMI.
513
Ett typiskt exempel på de omättade glyceriderna är linoljan, vilken tack vare sin
torkningsförmåga användes till målning, lackberedning och fabrikation av
linoleum-mattor.
De mättade syrorna och dessas glycerider undergå ingen förändring genom luftens
syre. Mättade fettsyror användas för tillverkning av s. k. stearin för ljusfabrikation.
Beteckningen stearin för denna produkt är såtillvida vilseledande, som stearin
icke är identiskt med stearinsyra utan består av en blandning av huvudsakligen
pal-mitin- och stearinsyra.
Med undantag av ättiksyran äro fettsyrorna lättare än vatten samt med undantag
för ättiksyran, smörsyran, capron- och caprylsyran praktiskt taget olösliga i vatten.
De flesta fetter och feta oljor bestå av en blandning av ovannämnda fettsyrors
glycerider. Genom kemisk analys kan man fastställa de proportioner, i vilka de ingå, men
härmed är icke sagt, att man med visshet kan fastställa fettets eller oljans art, då givetvis
en erfaren kemist genom blandning av olika sorters olja och fett kan erhålla en
komposition, vars sammansättning är analog med den sammansättning en viss olja eller ett visst
fett har.
Det kan vara förbundet med nästan oövervinnliga svårigheter att med visshet
avgöra, huruvida en olja eller ett fett är uppblandat med något närbesläktat fettämne
eller ej.
Den vanligast förekommande alkoholen i fettämnen är som nämnts det trevärdiga
glycerinet C3H8O3. Tvenne andra alkoholarter, kolesterin C26H44O och fytosterin C26H44O,
böra dock nämnas, även om de som regel förekomma i mycket små mängder i
fett-ämnena. Kolesterin finnes i alla djurfett, fytosterin i alla växtfett. Salkowski har,
då kolesterin uteslutande förekommer i fettämnen av animaliskt ursprung och fytosterin
uteslutande i fettämnen från växtriket, utarbetat en metod för bestämmande av
till vilken av dessa grupper ett visst fett hör, och denna metod ger fullt säkra
resultat.
Som regel förekomma dessa alkoholer i fettämnena i mycket små mängder.
Undantag härifrån äro levertran och ullfett samt oljorna från kruciferarterna samt
legumino-serna, vilka fettämnen innehålla kolesterin respektive fytosterin i större mängd.
I fettämnena förekomma färgämnen och äggvitämnen härrörande från det
råmaterial, ur vilket fettämnet utvunnits. Metoder hava utarbetats, vilka äro baserade
på reaktioner, som dessa föroreningar giva, för att identifiera fettämnena.
Dessa metoder giva många gånger värdefulla antydningar, men de resultat, som
erhållas, kunna icke vara utslagsgivande, då de som nämnts äro baserade på
förefintligheten av föroreningar, vilka t. ex. vid raffinering av oljor kunna avlägsnas. .
Ett gott exempel härpå är den reaktion sesamolja vanligen lämnar med alkoholisk
furfurollösning och saltsyra. Försiktigt raffinerad sesamolja ger reaktion, under det att
starkt raffinerad olja kan behandlas med reagenserna utan att lämna densamma. Vid
analys av fettämnen bestämmas i allmänhet följande data: specifik vikt, förtvålningstal,
jodtal, smält- och stelningspunkt hos såväl fettämnet som hos de i detsamma förefintliga
fettsyrorna samt eventuellt de optiska egenskaperna.
Specifik vikt anger fettets vikt i förhållande till vatten. Smältpunkten anger den
temperatur, vid vilken fettet övergår från fast till flytande form. Stelningspunkten
anger, vid vilken temperatur fettet övergår från flytande till fast form;
förtvålnings-talet det antal milligram kalihydrat ett gram fettsyra behöver för att bilda en neutral
förening med detsamma. Jodtalet angiver hur många procent jod ett fettämne adderar,
33—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
