Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fett Och oljor. Av C. W. A. Kleine - Hartser - Flyktiga oljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYKTIGA OLJOR.
533
Det har numera lyckats vid flera sulfate ellulosafab riker att genom fraktionerad
destillation i vakuum ur sulfathartset utvinna hartssyra och fettsyrorna samt att av de
senare framställa fullt säljbar tvål och såpa. Såväl det råa som det destillerade hartset
användes på sina ställen till framställning av färger, smörjmedel och som nämnts till
tvättmedel.
Schellack. De med schellack betecknade hartsarterna utvinnas ur de i Indien och
på de Ostindiska öarna tillvaratagna gummilackarterna. Gummilackerna erhållas av
vissa växter, särskilt fikus- och krotonarter, därigenom att på dessa växter levande
insekter vid äggläggningen och före densamma genom stygn såra växternas skott. Genom
sårkanalen avsöndrar växten rikligt med en balsam, i vilken insekten, när den är fullt
betäckt med balsam, lägger sina ägg, varefter den dör. När äggen kläckts, krypa
larverna ut genom kanaler, som de upptaga i det stelnade hartset. Härefter insamlas de
hartsbärande grenarna och bearbetas efter speciella metoder, vilka hava till ändamål
att avlägsna de mekaniska föroreningarna, avlägsnande av färgämnen, smältning samt
avskiljande av det s. k. schellackvaxet.
Schellack användes i lack- och fernissindustrierna samt såsom appreturmedel i
textilindustrin.
FLYKTIGA OLJOR.
Dessa härröra såväl från djur- som växtriket och utgöras av ketoner, terpener
(kolväten), syror, alkoholer och estrar. Ämnena förekomma huvudsakligen i blommor och
endast undantagsvis i andra växtdelar. Vissa djur avskilja särskilt under parningstiden
sekret innehållande aromatiska ämnen.
Utom de naturliga aromatiska ämnena användas numera i mycket stor
utsträckning syntetiska sådana, som i många fall fullt kunna ersätta de vanligen dyrare
naturprodukterna.
Utvinningen av de aromatiska ämnena kan ske antingen genom destillation med
vattenånga, extraktion med alkohol eller »enfleurage». Destillationen tillgår så, att
råmaterialet, t. ex. rosenblad, inlägges i en destillationspanna, vanligen av förtent koppar.
I pannans botten införes ånga, vilken stryker genom blomsterbladen. Dessa upphettas,
och de rosenoljan innehållande cellerna brista, varvid rosenoljan utträder och av ångan
i finfördelad form transporteras över i en kylspiral, från vilken blandningen av
destillerat vatten och rosenolja rinner till förlag. Från dessa tappas vätskorna till olika kärl,
ett, i vilket rosenoljan får avsätta eventuellt meddrivet vatten, och ett annat, i vilket
vattnet får avskilja de sista resterna olja.
Extraktionen med alkohol utföres i speciella extraktionsapparater, vilka dock i
princip äro lika med de inom oljeindustrin använda.
Enfleuraget tillgår så, att i stora, slutna skåp, i vilka anordning finnes för luftens
cirkulation i desamma, inläggas ramar försedda med silduk. På den ena hälften av
ramarna placeras blomsterbladen eller det råmaterial, ur vilket det aromatiska ämnet
skall utvinnas. Den andra hälften av ramarna förses antingen genom doppning i smält
svinflott eller genom påpensling med ett tunt lager fett. Varannan silram är således
fettbestruken och varannan är belagd med råmaterialet. Skåpet slutes och fläktarna
igångsättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
