Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Kautschuk. Av K. F. Hagelin - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK.
561
första startades av Clermont Ferraud 1830. Sedan följde flera även i Österrike och
Tyskland.
Denna gryende industri hade dock säkerligen på de flesta håll måst nedläggas,
då fabriksprodukterna, sedan nyhetsintresset hos allmänheten gått över, hastigt blevo
alltmer impopulära på grund av de stora olägenheter, som ännu häftade vid
gummi-varorna. Produkterna voro alltför mycket beroende av temperaturen, de blevo mjuka
och klibbiga vid värme och vid kyla benhårda och brusto lätt. Vid vanlig
rumstemperatur voro de elastiska och tämligen goda. Nu kom emellertid uppfinningen som
eliminerade dessa fel och räddade industrien och som även gjort att den sedermera
kunnat föras fram till vår tids oerhörda betydelse.
En rad forskare arbetade under 1830- och 40-talen intensivt på
kautschukproblemet, och år 1839 tog amerikanske gummifabrikanten Goodyear ut Haywards
patent, som grundade sig på den förändring, som ägde rum med kautschuk under
påverkan av svavel. Detta patent beskrev emellertid varken temperatur eller
proportioner.
Goodyear synes till en början ej haft fullt klart för sig, hur han skulle fullfölja saken.
Först år 1844 giver han den definitiva lösningen på att fabriksmässigt genom
uppvärmning med svavel behandla kautschuk, så att den varken är spröd vid låg eller klibbig
vid hög temperatur upp till 120° C. och dessutom äger förbättrad elasticitet och styrka
samt bättre motstår kemikaliers inverkan.
Goodyears uppfinning gav ny fart åt forskningarna, och redan år 1844 tog
engelsmannen Hancock ut patent på att behandla kautschuken i svavelbad. Sedan följde
successivt en rad patent, alla med sikte på att på andra vägar än Goodyear använt
förena kautschuk med svavel. Denna process gavs av Hancock namnet vulkanisation,
och den så behandlade kautschuken kallades vulkaniserat gummi, vilka benämningar
alltsedan dess tillämpats, oavsett vilken metod som användes för att åstadkomma
föreningen med svavel. År 1846 patenterade Parkes en metod att vulkanisera ark av
kautschuk kallt med användande av svavelklorur, då han funnit, att han därigenom, om
tjockleken på arket ej översteg viss gräns, erhöll ett väl vulkaniserat och hållbart gummi.
Under den närmast därefter följande 20-årsperioden tillkommo massor av upptäckter
och förbättringar, och den nya industrien började nu göra allvarligt uppsving. Snart
nog inträdde en ny epok i och med Dunlops uppfinning av den pneumatiska
gummiringen, förelöparen till vår tids automobildäck. Gummiindustrins numera oerhörda
betydelse framgår av att världsproduktionen av rågummi exempelvis år 1929 belöpte
sig till över 860 000 ton och sammanlagda värdet av produkterna från världens
gummifabriker till c:a 8 miljarder kr. pr år, varav 2/3 ensamt kommer på Förenta staterna.
Sedan ett 30-tal år tillbaka håller och förbättrar U. S. A. alltjämt den överlägsna
ledningen framför andra stater beträffande industriella tillverkningsvärdet av
gummivaror, under det att England alltid haft ledningen vid finansieringen och kontrollen
av rågummiproduktionen, vari det investerade kapitalet för närvarande till 70—80 %
är engelskt.
Såsom i det föregående framhållits är kautschukindustrien fördelad på två olika,
från varandra helt åtskilda grenar, den ena en agrikulturell industri, uteslutande
arbetande i tropikerna med produktion av rågummi, den andra en högt driven
fabriksindustri, arbetande i alla kulturländer med att av rågummit framställa varor för
allmänhetens behov.
36—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
