Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Kautschuk. Av K. F. Hagelin - Den fabriksmässiga tillverkningen av kautschukvaror - Kautschukens tillsatsämnen och något om dessas egenskaper och olika uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAUTSCHUKENS TILLSATSÄMNEN OCH DESSAS OLIKA UPPGIFTER. 591
konsistens och som tillverkas genom vulkanisering av vegetabiliska oljor antingen
medelst kallvulkanisering, då man erhåller vit faktis, eller på varma vägen, då man
erhåller brun faktis. Vit faktis framställes huvudsakligen av rovolja, men även av
ricinolja, linolja m. fl., i det man tillsätter 20—45 % svavelklorur till oljan och
uppvärmer till c:a 80° C. Den fasta, kautschukartade massa, som därvid uppstår,
sönder-knådas på valsverk och tvättas först med kalkmjölk och sedan med vatten för att
avlägsna avspaltad saltsyra. Minsta kvantum svavelklorur fordrar ricinoljan, och den
användes därför till framställning av svavelfattig faktis.
Den vita faktisen användes ej blott som tillsats till varor, som skola
kallvulkani-seras, utan även till dem, som äro avsedda för varmvulkanisering. Faktis tillsättes ända
upp till 50 %. Den gör den vulkaniserade slutprodukten mjukare, men minskar
av-slitningsstyrkan. Vit faktis har funnit speciell användning i radergummi, som i vissa
fall t. o. m. tillverkas därav utan kautschuk.
Brun faktis tillverkas genom upphettning av oljor med svavel. Man använder
samma oljor som för vit faktis, företrädesvis rovolja, linolja och ricinolja. Blandningen
av svavel och olja upphettas längre tid vid 160° C, och då sirapskonsistens uppnåtts,
förlöper reaktionen vidare utan ytterligare värmetillförsel. Den erhållna
kautschukartade massan tvättas eller bearbetas ej vidare.
De bruna faktissorterna kännetecknas av stor mjukhet och elasticitet. Faktis
karakteriseras även genom sin lätthet, vilket gör det möjligt att genom tillsats därav
erhålla blandningar med låg spec. vikt trots annan stark tillsats av tunga oorganiska
fyllnadsämnen. Vid tillverkning av såväl vit som brun faktis blåses ofta oljan med en
luftström före dess förening med svavel. Den på detta sätt delvis oxiderade oljan behöver
sedan mindre mängd svavel, och man kan på detta sätt erhålla faktis, som endast håller
3 % svavel.
De vita faktissorterna ur ricinolja och svavelklorur äro vanligen »flytande», d. v. s.
hava lättare spec. vikt än vatten; de bruna äro vanligen icke flytande.
Vaxartade ämnen, såsom bi vax, ceresin, paraffin, äro vanliga tillsatsämnen till
kautschuk likaså vissa fetter, såsom lanolin, vaselin m. fl. Vid sidan om sina uppgifter som
fyllnadsämnen bidraga dessa till att göra blandningarna smidigare i fabrikationen,
underlätta tillsatsen av andra fyllnadsämnen och ge tätt gods och glatta ytor vid
gummiblandningens utformning i vissa maskiner. Vidare äro de lätta och bidraga att hålla
gummiblandningens spec. vikt neré samt hindra gummit att upptaga hygroskopiskt
vatten.
Beck, asfalt, »Mineral Rubber» (en naturlig asfaltsort från Amerika), stenkols- och
trätjära, vegetabiliska och mineraloljor hava alla i huvudsak samma uppgifter i
gummiblandningen som de vaxartade ämnena och tillsättas liksom dessa vanligen i mycket
måttliga proportioner. Liksom de vaxartade och feta substanserna motverka de även
»blomning» av fritt svavel på de färdiga varorna. Detta gäller särskilt beck, asfalter och
tjäror. De tillsättas gärna gummiblandningar, som under arbetet i fabriken eljest skulle
vara för »torra» att handskas med. Man måste t. ex. ofta bygga upp en gummivara
genom sammanklibbning av många olika delar.
Svavel och vulkaniserande kemikalier. Dessa hava i det föregående behandlats
i sammanhang med vulkanisationsprocessen. Utöver vad som redan sagts beträffande
svavlets uppgift skall här endast något tilläggas om svavlet självt.
Svavel existerar i tre former. Den mest stabila är den rombiska kristallformen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
