Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Kautschuk. Av K. F. Hagelin - Den fabriksmässiga tillverkningen av kautschukvaror - Regenererat gummi - Sverige och kautschukindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616
KAUTSCHUK.
farandet fälles kautschuken efter att helt ha befunnit sig i lösning och återvinner under
sådana förhållanden sin plasticitet även utan uppvärmning. Regeneratet bearbetas
sedan genom knådning på blandningsvalsar och genom bearbetning i sprutmaskiner,
varur det utpressas genom en med små hål försedd skiva etc., allt med syfte att nå i
varje del enhetliga standardprodukter. Spec. vikten hos regenererat gummi varierar
mellan 1.60 och l.oo.
De stora, moderna regeneratfabrikerna hava genom väl planerat laboratoriearbete,
i samband med detaljförbättringar i fabrikationen, numera kommit fram till
synnerligen pålitliga och för gummiblandningarna värdefulla produkter, och den sedan
gammalt gängse fördomen mot gummivaror, som innehålla regenerat, är i de flesta fall
numera betydligt överdriven och omotiverad.
Förbrukningen av regenerat är i allra största utsträckning beroende av
marknadspriset på rågummi. Tack vare de goda kvaliteter, som numera finnas, använda sig
gummifabrikerna allt mer och mer härav, och de kvantiteter, som förbrukas, äro långt ifrån
betydelselösa för världens rågummitillgångar. Vid stark efterfrågan och höga priser på
rågummi har därför det regenererade gummit en viss reglerande uppgift att fylla på
rå-gummimarknaden. De höga gummipriserna åren 1925—29 och engelsmännens
restriktioner för plantagerna hava under dessa år kommit regeneratindustrien att blomstra
som aldrig förr. De amerikanska gummifabrikernas förbrukning under de senare åren är
belysande i detta avseende. År 1924 förbrukade U. S. A. mindre än 80 000 ton, år 1925
var förbrukningen uppe i 137 000 ton, 1926 i 165 000 ton, år 1927 179 000 ton,
år 1928 223000 ton, år 1929 224 000 ton, år 1930 153 000 ton och år 1931
125 000 ton.
Prisnoteringarna i New York för de högsta regeneratkvaliteterna voro den 26 jan.
1928 omkring kr. 1 470 per ton och för de lägsta kr. 650 per ton och den 26 jan. 1931
omkring resp. 600 och 280 kr. per ton.
SVERIGE OCH KAUTSCHUKINDUSTRIEN.
Vårt lands konsumtion av färdiga gummivaror belöper sig till 50 å 60 millioner kr.
årligen. Detta behov tillgodoses till c:a 60 % av landets egna gummifabriker, vilka
dessutom i vissa specialgrenar, såsom gummiskodon och hårdgummi, tidigare under en följd
av år kunnat bedriva en ej oväsentlig export, som exempelvis år 1926 uppgick till över
5 millioner kr. På grund av de senare årens svåra exportförhållanden har emellertid
denna export numera gått tillbaka och nära nog helt upphört.
Visserligen uppvisar år 1931 ett exportvärde av c:a D/g mill. kr. för färdiga
gummivaror, men huvuddelen härav var reexporterade varor, och endast en obetydlighet härrörde
sig från de svenska fabrikernas tillverkningar.
Av de gummivaror, som importeras, intager automobil- och velocipedringar en
dominerande ställning. Den inhemska fabrikationen på detta område är ännu ej på långt
när tillräcklig att fylla den stegring i efterfrågan, som ägt rum under senare år i samband
med automobiltrafikens snabba ökning. Hur snabbt denna trafik ökat belyses av
följande siffror över antalet motorfordon i vårt land:
Är 1916 År 1927 År 1931
Bilar..................................c:a 3000 st. 94 925 st. 149 378 st.
Motorcyklar..............................» 3000 > 25878 » 55.189 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
