- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
626

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Garveriindustri. Av Sture Hemberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

626

GARVERTINDUSTRI.

De asiatiska hudarna härstamma från den med fettpuckel försedda sebun, en
släkting till vår nötboskap. Dessa hudar äro små och lämpa sig bäst till ovanläder. De gå
under handelsbeteckningen kips.

De nämnda yttre faktorernas inverkan på hudens kvalitet konstateras i hudens
mikroskopiska byggnad och kemiska sammansättning. För den kännedom, vi äga om
hudens histologiska byggnad hava vi den medicinska vetenskapen att tacka. Denna
har i huvudsak arbetat med utforskandet av människohuden, medan djurens hud ej
blivit föremål för så noggranna studier förrän under det sista decenniet. I det stora
hela föreligga ej heller några större skiljaktigheter mellan dessa. En oxhud har också
i grundprincip samma byggnad som en hästhud. Mellan däggdjur, fåglar, kräldjur och
fiskar förefinnas emellertid väsentliga olikheter, beroende på de vitt skilda
levnads-sätten och därmed sammanhängande hudbeklädnad.

I huden särskiljas tvenne lager: överhuden (epidermis) och underhuden (corium)
—- även kallad läderhuden, emedan just detta lager lämnar råmaterialet för läder. Dessa
båda skikt äro med avseende på sin funktion av olika karaktär, beroende därpå, att de
embryologiskt sett hava utvecklats av vitt skilda organ, nämligen embryots yttre och
inre groddblad.

Utifrån räknat är det första lagret i överhuden hornlagret, vilket liksom de övriga
epidermislagren har till uppgift att skydda underliggande delar mot yttre åverkan.
Det består av döda, förhornade celler, som så småningom avfalla.

Det därpå följande s. k. ljusa skiktet (stratum lucidum) har ett glansigt utseende,
beroende på att det underliggande lagret, det granulerade skiktet (stratum granulosum),
innehåller celler, som så småningom sönderdelas och avgiva ett ämne, eleidin, vilket åt
det ljusa skiktet förlänar dess glans. Det fjärde epidermala skiktet (stratum
germani-tivum) står i intim förbindelse med läderhuden och har nydanande karaktär. Det
levererar nämligen de så småningom avdöende horncellerna.

En ren överhudsbildning är hårbeklädnaden. Håren med sina hårrötter sitta
placerade i hårsäckarna, som äro mer eller mindre djupt nedsänkta i läderhuden och som
understundom till och med genomborra densamma, som t. ex. hos svinet, varför en
svinhud i garvat tillstånd synes perforerad och ej kan användas till ovanläder i skodon.
Hårfärgen beror på bruna och svarta färgkorn, s. k. pigmentkorn, som bildas av vissa
celler i läderhuden och inlagras i de närmast läderhuden befintliga epidermisskikten
och hårcellerna. Frånvaron av färgpigment ger vit färg. Vita och rödbrokiga hudar
äro lämpligare för ljust, färgat läder än svarta och svartbrokiga, enär pigmentfärgen ej
fullständigt förstöres under hudens beredning.

Överhuden är för garvaren värdelös och avlägsnas jämte håren genom behandling
med olika avhårningsmedel, som lämna läderhuden oberörd.

Läderhuden (corium) utgör som nämnt det egentliga materialet för framställning
av läder. Ytligt betraktat ter sig läderhuden som ett oregelbundet, rutat fält med små
listverk och upphöjningar, grupperade omkring hårporerna, och bildar smärre papiller,
som skjuta in i överhuden. Detta övre, reliefartade, papillbärande skikt (stratum
pa-pillare) består av fina bindvävsknippen, som äro förenade till ett kompakt flätverk,
endast genomborrat av hårporerna, och som så småningom upplösa sig i ensamma
celltrådar, vilka äro förankrade i underliggande skikt. Detta lager med den reliefartade
ytan kallar garvaren narv, som lekmannamässigt skulle kunna översättas till
hårsides-yta. Narven ger lädret ett tilltalande ytutseende, och genom hårporernas inbördes läge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free