Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Garveriindustri. Av Sture Hemberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARVERIINDUSTRI.
647
emedan lädrets köttsida är motståndskraftigare gentemot repor och brott än
narv-ytan.
Krav på lättare sportskodon i närvarande tid har gjort, att man lämnat det
vegetabiliskt garvade smorlädret, som är specifikt tungt, och övergått till det lättare
krom-och kombinationsgarvade (krom-veg.) smorlädret, som färdigberedes som vanligt
vegetabiliskt. Det viktigaste kravet på ett gott smorläder är vattentäthet, och härvidlag
är rent kromgarvat smorläder kombinations- och vegetabiliskt garvat underlägset av
den orsaken, att kromgarvat ej kan upptaga den mängd fett, som erfordras för att
utestänga vatten utan att kännas för smort. För att ernå bästa möjliga effektivitet med
avseende på vattentäthet hos sportskodon må fettet väljas efter garvningens art.
Vegetabiliskt garvat smorläder skall smörjas med animaliskt fett (degras) och kromgarvat
med mineralfett (vaselin).
Innan kromgarvningen uppfanns, bereddes lättare ovanläder av kalv- och getskinn
enligt dongolaförfarandet, d. v. s. en kombination av alun- och vegetabilisk garvning.
Men eftersom kromgarvningen lämnar en bättre, hållbarare och billigare produkt,
fram-ställes numera allt lättare ovanläder enligt denna metod.
Boxkalv är kromgarvat kalvskinn. I omedelbar anslutning till garvningen färgas
skinnen i roterande valkfat med anilinfärg i önskad nyans och behandlas därefter i
fett-emulsion av tvål eller sulfonerad olja och klövolja, sättas ut i maskin och för hand samt
torkas i ungefär 40° C. värme. Efter upptorkningen äro skinnen hårda och knalliga och
likna allt annat än läder. De läggas i träkassar varvtals med fuktig sågspån emellan.
(Denna operation har givit namn åt lädret — låda på engelska = box; boxcalf.) Sedan
skinnen dragit till sig fuktighet, stollas (sträckas) de i maskin och bliva mjuka och
elastiska. Denna elasticitet måste tagas bort ur skinnet, för att ej den blivande skon
efter någon tids begagnande skall mista sin form, varför skinnen spännas ut i ramar
och torkas. Därefter ingnides narven med en äggvitelösning och glansstötes, varvid den
mjuka, smidiga känseln framträder, som karakteriserar boxkalvskon.
Chevreau framställes i stort sett på samma sätt som boxkalv, varvid den
huvudsakliga skillnaden består i hudmaterialet. Till chevreau förarbetas getskinn (get på
franska — chevreau). Ävenledes av hästhud framställes ett ovanlädersmaterial, som
för lekmannen ter sig förvillande likt äkta chevreau. Vid närmare undersökning finner
man, att narven på grund av de större och mera öppna hårporerna är grövre. Lädret
går under beteckningen hästchevreau. På senare tid har man även bearbetat fårskinn
på samma sätt under namn av chevrette, men detta är mindre slitstarkt och användes
endast till tofflor o. d.
Lacklädret i »blankskinn»-skon är oftast kromgarvat, och hudmaterialet är såväl
get- och kalvskinn som kvighudar. Efter garvningen sorteras hudmaterialet på så sätt,
att de bästa skinnen gå till färgad boxkalv och chevreau och övriga med lättare
narv-skada eller för övrigt dålig narv till lackläder. Att ej något avseende fästes vid narven
beror därpå, att den före lackeringen avpuffas, d. v. s. slipas, för att den
efterföljande lackeringen bättre skall häfta. Skinnen lackeras väl utspända på träramar för att
borttaga all sträckning, så att skinnets elasticitet ej är större än lackskiktets, ty i annat
fall kommer lacket att brista eller slå blåsor, när skon använts någon tid. Lackläder
för skodon framställes enligt varmlackförfarandet och oftast i svart. Varmlacket
framställes av linolja, som upphettas till 290° C. tillsammans med torkmedel, t. ex. turkisk
umbra, vari ingår bl. a. järn- och manganoxid. Sedan linoljan kokat tillräckligt länge
och genom torkmedlen omvandlats till en torkande olja, tillsättes färgpigmentet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
