Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Råsockrets raffinering - Benkolsfiltreringen - Aktiva kol - De olika raffinadprodukterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700
SOCKERFABRIKATIONEN.
loppssirap, som kommer att innehålla föroreningarna, får gå till melass. I stället för
direkt utsötning, vilken nödvändiggör en vattenavdunstning av ända till 200 % av
benkolens vikt, använder man sig av serieutsötning, varigenom sötvattenmängden
min-skas, så att vattenavdunstningen kunnat nedbringas till 30 %. Efter utsötningen följer
tvättningen, som antingen företages på filtret eller i roterande tvättrumma med varmt
vatten, vilket får rinna bort. Kokning med kemikalier förekommer även, företrädesvis
med soda för dekomponering av gips. Regenereringens viktigaste del är benkolens
glödgning, genom vilken organiska ämnen och färgämnen förbrännas. Efter
förtorkning medelst rökgaser från benkolsugnarna passera benkolen kontinuerligt lodräta
gjutjärnsretorter, som upphettas av förbränningsgaserna till 350—400°. Retorterna
mynna i luftkylda plåtrör, som vid nedre öppningen äro försedda med slidanordning
för reglering av benkolens genomfart. För glödgningen fordras ett uppehåll av 4
timmar i retorterna och för kylningen ett uppehåll av 3 timmar i ky Irören. Retorterna
upphettas vanligtvis med generatorgas.
Aktiva kol.
I avfärgningshänseende överträffas benkolen av de på sista tiden framställda aktiva
kolen, men som renhetsförbättrande medel äro dessa värdelösa, och därtill kommer,
att de på ett par undantag när ej kunna regenereras. De framställas av vegetabiliskt
material, såsom sågspån, halm, tång etc., genom förkolning i slutet kärl och därpå
följande aktivering förmedelst luft, kolsyra, överhettad ånga m. fl. eller utlösning av
askbeståndsdelar ur kolet. Det är först genom aktiveringen, som kolen få sin
färgadsorp-tionsförmåga, och denna torde bero på en ökning av porositeten eller ett blottande och
upprensande av porerna. De aktiva kolen inblandas i den lösning, som skall avfärgas,
och frånfiltreras sedan i slampressar och dylika filter, eller också uppslammas det
aktiva kolet i vatten och pumpas över filtret före lösningen, så att denna får ett skikt av
aktivt kol att passera igenom. De aktiva kolen användas endast i små kvantiteter,
1—5 % av förarbetat råsocker, under det att benkol användes upp till 100 % eller mera.
De mest bekanta aktiva kolen äro carboraffin och norit, av vilka det senare kan
regenereras. Ett användande av dessa aktiva kol inom raffinaderiindustrien är i strid med
raffineringens princip, ty det leder till framställning av vitt socker ur orena lösningar.
De hava också erhållit en begränsad användning.
De olika raffinadprodukterna.
De från benkolsstationerna kommande, filtrerade lösningarna, raffinadsafterna, som
äro klassificerade efter ursprung och färg, pumpas till respektive avdelning eller kokstation
för indunstning till kristall- eller fyllmassa. Raffinaderiet är i olikhet med
råsockerfabriken uppdelat i en del av varandra oberoende avdelningar, såsom smälteri och
efter-produktsavdelning för affineringen, toppavdelningen för framställning av toppsocker,
bitavdelningen för framställning av bitsocker, melis- och krossavdelningen för
framställning av siktat, vitt socker samt puderavdelningen för framställning av fariner eller
färgade sockersorter. Indunstningen företages i vakuumpannor av i huvudsak samma
konstruktion som de vid råsockerbruken använda. Koktiden är likväl betydligt
kor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
