Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Maltdryckerna och deras tekniska framställning. Av Erik Olson - Allmänt om maltdrycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XV.
MALTDRYCKERNA OCH DERAS
TEKNISKA FRAMSTÄLLNING.
Av civilingenjör Erik Olson.
ALLMÄNT OM MALTDRYCKER,
Maltdryck är i Sverige det numera lagstadgade allmänna uttrycket för alla av malt
tillverkade drycker, under det att den gamla benämningen öl, om än i dagligt tal allmänt
i bruk, i lagens mening blott gäller exportöl.
Maltdrycker kunna indelas efter inbryggningsstyrkan (stamvörten) resp,
alkohol-halten, vilken indelning från skattesynpunkt och nykterhetssynpunkt har betydelse,
då det ur nämnda synpunkter är motiverat att svagare maltdrycker göras skattefria
och befrias från de inskränkande försälj ningsbestämmelser, som för maltdrycker över
viss styrka kunna vara önskvärda. Denna indelning har vid lagstiftningen tillämpats,
och för närvarande gäller enligt Förordning angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker av den 1 juni 1923, med ändrad lydelse den 18 maj 1928, att desamma
indelas i tre klasser:
första klassen, omfattande maltdrycker, som ej innehålla mer än 1.8 viktprocent
alkohol och som äro inbryggda antingen med en stamvört, vilkens extrakthalt icke
överstiger 6 % (svagdricka), eller en stamvört, som överstiger 6 % men ej 10.5 %
(maltdricka);
andra klassen, omfattande maltdrycker, som icke äro hänförliga till första klassen
och vilka ej innehålla mer än 3.2 viktprocent alkohol och äro inbryggda med en
stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger 10.5 %x; samt
tredje klassen, omfattande alla till första eller andra klassen icke hänförliga
maltdrycker.
Efter att ha varit fri från varje accis alltsedan 1848 belädes
maltdryckstillverk-ningen med skatt 1903, då maltskatt infördes. Skatten utgick efter stigande skala,
beroende på avverkningens storlek, så att den för huvuddelen av inom landet förbrukat
malt kom att utgöra 12 öre pr kg. Denna skattesats höjdes 1909 till 23 öre pr kg malt,
1923 till 75 öre, 1932 till 95 öre pr kg och 1933 till ej mindre än 145 öre pr kg.
Från att endast ha utgjort en mindre del av maltpriset har maltskatten sålunda om-
1 Enligt betänkande, avlämnat den 15/i 1936 av »1934 års maltdryckskommitté», föreslås en
höjning av den tillåtna alkoholhalten till 3.4 % liksom borttagande av begränsningen i stamvörtstyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
