Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Maltdryckerna och deras tekniska framställning. Av Erik Olson - Grunderna för maltdryckstillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDERNA FÖR MALTDRYCKSTILL VERKNINGEN.
715
GRUNDERNA FÖR MALTDRYCKSTILLVERKNINGEN.
Fig. 440. Tvåradigt korn, x/s av naturlig storlek.
För här i landet tillverkade skattepliktiga maltdrycker med vissa undantag för
exportöl och porter användas enbart kornmalt, humle, jäst och vatten.
Huvudutgångsmaterialet för maltdryckstillverkningen är sålunda korn, och härav användas numera
uteslutande förädlade arter av tvåradigt korn (Hordeum distichum) (fig. 440), som för
erhållande av sina rätta egenskaper
fordrar milt klimat och lämplig
jordmån. Bryggeriindustriens hela
kornbehov täckes inom landet från
våra maltkornsproducerande
provinser Skåne, Gotland och Öland.
Årsförbrukningen av maltkorn
utgjorde 1935 ca 370 000 dt (1930
ca 470 000 dt).
Humlen (Humulus lupulus) är
en slingerväxt av familjen Moraceae
och odlas i humlegårdar med
stänger eller trådställningar,
utefter vilka plantorna söka sig upp
till en höjd av 5—8 m (fig. 442).
Humlen är en enkönad växt, och
det är endast plantor med
honblommor, som komma i fråga för
odling. Honblommorna sitta
samlade i kotteliknande blomställning,
itkoppor» (fig. 441), vilka vid skörden
avplockas och packade i balar (fig.
443) utgöra marknadsvaran. Den
humle, som av de svenska
bryggerierna användes, hämtas
före
trädesvis från Tjeckoslovakien (Saaz) och Bayern (Spalt, Hallertau). Före införandet
av under jäsning var bruket av svensk humle allmän, särskilt sådan från
Vingåkers-trakten, men odlingen härav upphörde så småningom, tills förnyade försök med svensk
humleodling upptagits och med verksamt stöd av Svenska Bryggareföreningen fortsatts
av den 1926 bildade »Föreningen för svensk humleodling» i trakten av Näsum i
Kristianstads län. Denna odling utgör ca 6 har med 20 000 plantor. Landets humleförbrukning
utgjorde 1935 ca 413 000 kg. Tullen på humle är 1 kr pr kg.
Jäst, vars mest karakteristiska egenskap är att i sockerlösning frambringa jäsning,
hör jämte bakterier och mögelsvampar till mikroorganismerna. Jästsvamparna äro
encelliga och av växlande form, ibland regelbundet ovala, ibland mer långsträckta. De
föröka sig genom knoppning (saccharomyceter) och kunna därvid bilda utgrenade förband.
Vid ogynnsamma livsbetingelser bilda de flesta arter endosporer, vilka ävenledes tjäna
jästens fortplantning. Bildandet av dessa sporer och deras utseende är det viktigaste
kännemärket på olika jästarter, under det att cellens form, även inom samma art, under
olika betingelser kan växla avsevärt. Man skiljer mellan kultur jäst och vildjäst, och av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
