Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Maltdryckerna och deras tekniska framställning. Av Erik Olson - Grunderna för maltdryckstillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDERNA FÖR MALTDRYCKSTILLVERKNINGEN.
717
ädlingsverksamhet, som bedrives på Svalöv, har, sedan bryggeriernas anspråk på
maltkorn numera givits ett bättre uttryck än fordom, då man fäste största vikten vid
skalets tjocklek och färg, hl-vikt m. m., bryggeriernas önskemål vunnit fullt beaktande,
jämte det att för lantbrukaren viktiga egenskaper i form av tidig mognad, stråstyvhet
och rik avkastning eftersträvats. Alltsedan 90-talet har från Svalöv och på senare
tid även från andra förädlingsanstalter (Weibullsholm) utgått ett rätt stort antal
Fig. 443. Humle, packad i balar.
kornvarieteter, härstammande dels från kända utländska kornsorter, dels uppdragna
inom landet. Såsom typ för all bryggvara har det engelska chevalierkornet gällt,
men det lämpar sig blott för en mindre del av de svenska kornjordarna, då det
har benägenhet för liggsäd. Med mer eller mindre framgång ha genom pedegree eller
linjeurval framställts och förts ut i marknaden Prinsesskornet (1897) ur engelsk
Prin-tice, Hannchen (1902) ur det mähriska lantkornet, Gullkorn (1910) ur Gotlands
lant-korn, Bragekorn ur ej sortrent Chevalier, och dessutom ha genom korsning helt nya
sorter alstrats, varav må nämnas opal, binder, seger, maj a, kenia. Metoderna,
varigenom kornsorter kunna skiljas från varandra i tröskad vara, ha ursprungligen
utarbetats av d:r A. Atterberg i Kalmar och vidare utvecklats inom Sveriges
Utsädes-förening och bero på skiljaktigheter i basalborstens utseende, lodiculaens
(blomfoderskal) form och hårbeklädnad samt ryggnervernas tandning.
Huvudprocesserna vid maltdryckstillverkningen äro stärkelsens omvandling till
dextriner och maltsocker, maltos, samt maltosens för jäsning till alkohol och kolsyra.
Vid sidan härav försiggå en mångfald kemiska omsättningar, i vilka deltaga kornets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
