Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Egentliga (brisanta) sprängämnen - Enhetliga sprängämnen. Nitrater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGENTLIGA (bRISANTA) SPRÄNGÄMNEN. NITRATER.
773
Vid nitreringen är det ej tillräckligt, att nitrersyran innehåller endast den teoretiskt
nödvändiga salpetersyran, utan ett överskott härav är nödvändigt. Den erhållna
»restsyran» innehåller därför förutom svavelsyra och vatten även salpetersyra. Som
nitro-glycerinen är löslig i restsyran och lösligheten är beroende av syrans sammansättning,
gäller det att vid processen få en restsyra, som har så liten lösningsförmåga för
nitrogly-cerin som möjligt. Det är även av vikt att använda så liten kvantitet restsyra som
möjligt i förhållande till nitroglycerinen. I nedanstående tabell visas exempel på olika
nitrersyrablandningar och utbyten av nitroglycerin från fabriksdrift under längre
tidsperioder.
Syrasammansättning
HNO3 H2SO4 h2o
35 60 5
Erhållet kg. nitroglycerin
pr 100 kg. tekn. glycerin
210 å 215
Kg. syrablandning
pr 100 kg. glycerin
700 ä 800
50 50 0
500
231 å 233
T
Fig. 488. Nitrerapparat för glycerin.
Denna ökning av utbytena har dock ej uppnåtts enbart genom lämpligare
syrasammansättning. Bidragit har även, att man minskat den för nitreringen nödvändiga tiden,
vilket åstadkommits genom ökning av
kyl-ytorna och i en del fall genom införande av
konstgjord kylning.
Vid den fabriksmässiga tillverkningen av
nitroglycerin använder man vanligen
nitrer-apparater av bly. En sådan visas i fig. 488. Den
utgöres av ett cylindriskt kärl med kylspiraler
och utvändig kylmantel. Överst befinner sig
ett lock, försett med avgasrör och fönster.
Genom locket är vidare instucket en
termometer och rör för inblåsning av pressluft. Före
nitreringens början införes den avvägda
syramängden i apparaten. Sedan kylvattnet
påsläppts och luftomröringen igångsatts, börjar
man tillsätta glycerinen. Detta sker genom en
injektor, som drives med pressluft och som
sprider glycerinen i finfördelad form under
vätskeytan i apparaten. Det vid nitreringen
frigjorda värmet bortföres genom kylytorna.
Tillförseln av glycerin regleras så, att
temperaturen i apparaten ej stiger till mer än 25° C. —
Skulle av någon anledning temperaturen dock
stiga så, att man ej med kylning och
luftom-röring kan bli herre över reaktionen, måste
hela satsen tappas ned i ett under apparaten stående, vattenfyllt kar, det s. k.
säkerhets-karet. På detta sätt kan man i händelse av fara förekomma en explosion. — Sedan hela
glycerinkvantiteten tillsatts, nedtappas satsen i en s. k. separator, där nitroglycerin
och restsyra på grund av sin olika sp. vikt skilja sig. Då vätskorna skilt sig, nedtappas
restsyran i »eftersepareringshuset». (Se nedan.) Nitroglycerinen däremot tappas på en
tvättkärna, där den tvättas med vatten och svag sodalösning, tills den blivit befriad
från föroreningar. Eftersepareringshuset är en byggnad med behållare, i vilka restsyran
får stå så länge, att så gott som all emulgerad nitroglycerin avskiljes. Fig. 489 visar en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
