Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Egentliga (brisanta) sprängämnen - Enhetliga sprängämnen. Nitrater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
778
OM SPRÄNGÄMNEN OCH KRUT.
utveckling märkbar. Har sönderdelningen väl kommit i gång, påverka de utvecklade
nitrösa gaserna bomullskrutet så, att sönderdelningshastigbeten oavbrutet ökas. Vid
upphettning till 180° i små mängder förpuffar bomullskrutet. Vid hastig upphettning
av större mängder kan explosion inträda.
Explosionshastigheten hos det mera högnitrerade bomullskrutet är beroende av
tätheten. För en nitrocellulosa med 13 % kväve är detonationshastigheten vid en sp. vikt
av 1.15 5 500 m/sek. och vid 1.25 6 900 m/sek.
Nitrocellulosa framställes genom behandling av bomull med en blandning av
salpetersyra och svavelsyra. Den senare tjänar även här som vattenborttagande medel.
Nedanstående tabell visar de syrablandningar, som kunna användas för framställning
av de olika nitreringsgraderna:
Nitrersyrans sammansättning Kvävehalt
hno3 H2SO4 H2O
41.9 35.8 22.3 9.3
40.8 38.7 20.5 10.8
48.0 34.2 17.8 12.3
50 7 32.5 16.8 13.0
54.8 30.1 15.1 13.5
På 1 kg bomull tages oftast 50 å 100 kg nitrersyra.
Som utgångsmaterial för tillverkning av nitrocellulosa användes bomull och även
sulfit- och sulfatcellulosa. — Bomullen får innehålla endast små mängder av fett,
rester av fröskal eller aska. Den för nitreringen använda bomullen underkastas en
ingående reningsprocedur, i det att den först kokas med natronlut, därpå blekes,
varefter den tvättas och torkas. Före nitreringen uppluckras den i maskiner och torkas
så, att den innehåller endast små mängder vatten.
Till en början nitrerade man i bly- eller lergodskärl, vilka voro nedsänkta i vattenkar
i och för kylning. Kärlen fylldes med nitrersyra, och därpå nedfördes den avvägda, väl
torkade kvantiteten bomull. Sedan blandningen stått tillräckligt lång tid, överfördes
den till en centrifug, där syran avcentrifugerades. Denna metod gav visserligen en ganska
genomnitrerad, men dock ojämn produkt. Metoden var också dyrbar och ej alldeles
ofarlig.
Numera nitrerar man direkt i centrifug, vilken fylles med nitrersyra, varpå
bomullen nedföres häri. Centrifugen sättes nu i långsam rörelse, varigenom syran tvingas
att cirkulera genom bomullen. Detta åstadkommer en mycket jämn nitrering. Centrifugen
är försedd med yttermantel, så att blandningen kan kylas eller värmas allt efter behov.
En sådan nitrercentrifug, avsedd för en charge om 8 å 10 kg bomull, visas av fig. 494.
Den är sammankopplad med en fläkt för bortledande av syraångorna.
Då restsyran avcentrifugerats från bomullskrutet, innehåller detta lika mycket
syra som sin egen vikt. För borttvättning av största delen av denna syra överföres
nitrobomullen nu till en behållare med rörverk, där tvättning med vatten verkställes.
Den erhållna restsyran blandas med stark salpetersyra och oleum. Genom att stora
mängder syra i förhållande till kvantiteten bomull användas, sänkes ej salpetersyrehalten
och ökas ej vattenhalten så mycket vid nitreringen. Det erfordras därför en tillsats av
relativt små mängder starka syror, för att den nya biandsyran skall få för nitrering lämplig
sammansättning. Syrakvantiteten ökas endast några få procent genom denna tillsättning,
överskottet bearbetas i denitreringsanläggningen, som förut beskrivits för
nitroglyce-rinrestsyran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
