Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Egentliga (brisanta) sprängämnen - Enhetliga sprängämnen. Nitrater - Nitroföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
780
OM SPRÄNGÄMNEN OCH KRUT.
Bomullskrutets användning i röksvagt krut och som beståndsdel i de gelatinerade
nitroglycerinsprängämnena kommer senare att behandlas.
Av organiska nitrater må även nämnas pentaerythrittetranitrat (pentrit), en fast
kristallinisk produkt med starkt explosiva egenskaper, som fått sin förnämsta användning
vid framställning av detonerande stubin.
Nitroföreningar.
Nitroföreningar av aromatiska kolväten. Av kemiskt enhetliga produkter, som
användas inom sprängämnesindustrien, hava vi, förutom de i det föregående nämnda
nitroglycerin och bomullskrut, även nitroföreningarna av de aromatiska kolvätena. Som
råmaterial för dessa har man de vid destillation av stenkolstjära erhållna kolvätena
bensol, toluol, xylol, naftalin o. s. v. samt derivat av dessa. För att kunna användas
för ändamålet behandlas kolvätena först med kemikalier och underkastas sedan en skarpt
fraktionerad destillation, varvid i de moderna anläggningarna erhållas produkter, som
äro så gott som kemiskt rena.
Det enklaste kolvätet av denna typ är bensolen, vars kemiska formel är C6H6. Här
kunna väteatomerna ersättas med radikalen NO2, och vi kunna alltså erhålla resp.
mono-, di- och trinitrobensol C6H5NO2, C6H4(NO2)2, C6H3 (NO2)3. Den närmast högre
ho-mologen av kolvätena är toluolen med formeln CH3. C6H5. Även här finnas tre
nitrerings-grader, nämligen mononitro- CH3. C6H4. NO2, dinitro- CH3. C6H3(NO2)2 och
trinitrotoluol CH3. C6H2(NO2)3. Den senaste av dessa är den allra viktigaste av alla hithörande
sprängämnen och kommer därför att litet närmare behandlas.
Trinitrotoluol eller, som den i allmänhet benämnes, trotyl utgöres i sin renaste
form av en gul, kristallinisk massa, som smälter vid c:a 80°. I smält tillstånd är den en
ljusgul vätska, som vid starkare upphettning först sublimerar något, sedan börjar
sönderdelas. Vid hastig upphettning till c:a 250° kan den understundom explodera. Av en låga
kan den endast med svårighet bringas till antändning och förbrinner då med sotande
låga. I vatten är den olöslig, i alkohol svårlöslig. I eter, aceton, bensol och toluol är den
lättlöslig.
Kristalliserad trotyl har en täthet av 0.8, gjuten har den en sp. vikt av 1.50. Genom
pressning med höga tryck, ända till 4 000 atm., kan sp. vikten drivas upp till 1.62.
Trotyl är mycket okänslig för stötar och slag och är svår att bringa till explosion.
Initierad med ett kraftigt initialsprängämne exploderar den med mycket stor
detona-tionshastighet, upp till 7 500 m/sek.
Trinitrotoluol kan ej direkt framställas av toluol. Vid tillverkningen förfar man så,
att man först framställer mononitrotoluol genom toluolens behandling med relativt
svag nitrersyra. Av monoföreningen framställes dinitroföreningen genom behandling
med något starkare syror, varpå trinitroföreningen slutligen erhålles genom dennas
behandling med mycket stark nitrersyra. Sedan restsyran avskilts, tvättas trotylen
med hett vatten, varpå den omkristalliseras i alkohol.
Vid fabriksmässig drift erhålles c:a 80 % av det teoretiskt möjliga utbytet.
Trotyl har fått synnerligen stor användning som militärt sprängämne. Den
användes endera enbart eller i blandning med andra ämnen, såsom t. ex. ammoniumnitrat, och
användes som fyllnadsmedel för projektiler, bomber, minor, torpeder o. d. Dess kemiska
resistens och dess okänslighet för mekanisk påverkan gör den synnerligen lämplig för
dylika ändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
