- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
782

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Egentliga (brisanta) sprängämnen - Blandade sprängämnen. Nitroglycerinhaltiga (dynamiter)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

782

OM SPRÄNGÄMNEN OCH KRUT.

fruset tillstånd är gummidynamiten synnerligen farlig att handhava. Om en frusen
patron exempelvis kastas mot en bergvägg, exploderar den i de flesta fall. Den är dock
svår att medelst initiering bringa till explosion, men får man den att tända, detonerar
den med oerhörd häftighet. Detonationshastigheten hos frusen gummidynamit har också
i en del fall mätts till ej mindre än 10 000 m/sek. På grund av att gummidynamiten
inne-håller endast i vatten olösliga beståndsdelar, lämpar den sig väl för skjutning under
vatten och i vattenfyllda borrhål. På grund av sin stora kraft användes den lämpligen i
hårdskjutet berg.

Emellertid är gummidynamiten för de flesta fall alltför kraftig och häftigt verkande.
Vårt lands viktigaste och mest använda sprängämne är utan tvivel extradynamiten.
Den utgöres av med kollodiumbomull gelatinerad nitroglycerin, varmed sammanblandats
finmalda nitrater, trämjöl o. a. Det gelatin, som ingår i extradynamiten, är jämfört med
gummidynamiten ganska löst. Då salter och trämjöl inblandas, får man en plastisk massa
av degartad konsistens. Genom att variera mängden ingående kollodiumbomull kan man
efter önskan få en fastare eller lösare dynamit. Det är av synnerlig vikt, då man vill
helt utnyttja sprängämnets kraft, att man så fullständigt som möjligt kan fylla
borrhålet därmed. Endast på detta sätt kan största möjliga energikoncentration ernås.

Dynamitens sammansättning varierar rätt avsevärt. Den på världsmarknaden
vanligaste typen, geligniten, innehåller 62 % nitroglycerin, gelatinerad med
kollodiumbomull, natronsalpeter och något trämjöl. I somliga länder, där man har lösare
bergarter, använder man dynamiter med 35 å 45 % nitroglycerin. I vårt land användes
mycket en dynamittyp av följande sammansättning:

Nitroglycerin....................................55 %

Kollodiumbomull.................................... 3 »

Nitrobensol......................................... 3 »

Ammoniumnitrat.....................................36.5 »

Trämjöl........................................ 2.5 >

100.0 %

Denna dynamit har en sp. vikt av 1.5o. Den har ett explosionsvärme av 1 230
kalorier och giver en gasmängd av 810 liter. Den teoretiskt beräknade
explosionstem-peraturen är c:a 2 700° och arbetsfaktorn 523 mton. Dess blyblocksutvidgning är 450
ccm och dess detonationshastighet i fast inneslutning c:a 7 500 m/sek.

Nästan den enda nackdelen med alla dessa dynamiter är, att de så lätt frysa, om
de utsättas för låg temperatur. För att i någon mån motverka detta tillsättas i
nitro-glycerinen lösliga ämnen, som sänka dess fryspunkt. I första hand använder man sig
av bensolhomologernas nitrokroppar, såsom nitrobensol, nitrotoluol o. a. Se vi på
sammansättningen av ovan beskrivna dynamittyp, innehåller den 3 delar nitrobensol på 55
delar nitroglycerin. En sådan tillsättning nedsätter nitroglycerinens fryspunkt till
omkring 4- 8°. Som man i ett gruvrum har en temperatur, som sällan understiger + 8°, är
en sådan tillsats av nitrobensol tillräcklig, för att ofrusen dynamit ej skall utfrysa i
gruvan. Oftast förvaras dock dynamiten ovan jord och utsättes där under vintertiden
för så låg temperatur, att den fryser. Därför har man också vid gruvorna
värmekammare, i vilka dynamiten insättes för upptining, innan den föres under jord. Vid arbeten
ovan jord har man vintertiden stort besvär att hålla dynamiten upptinad. Man måste
använda sig av särskilda dynamitvärmare, som äro dubbelväggiga kärl, i vars
ytter-mantel varmt vatten ifylles, under det att dynamiten förvaras i det inre rummet. Att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free