Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Egentliga (brisanta) sprängämnen - Flytande luft-sprängämnen - Initialsprängämnen och tändmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
790
OM SPRÄNGÄMNEN OCH KRUT.
—190°, sker avdunstningen av syre mycket kraftigt, och redan 5 minuter efter döppningen
är syremängden så otillräcklig, att vid explosion nästan hälften av gaserna är koloxid.
Efter 12 å 15 minuter har så mycket avdunstat, att explosion ej alls inträder även med
den starkaste initiering. Transporten av det flytande syret är besvärlig och doppningen
tidsödande. Det flytande syret förvaras i kärl av samma konstruktion som en termosflaska.
I öppna dagbrott kunna de flytande luft-sprängämnena nog användas. Dock kan
man ej skjuta många skott på en gång, emedan de måste tändas senast 5 minuter efter
doppningen, om man vill ha någon effekt. — Tänker man sig däremot, att man skall
skjuta med dem i trånga orter, där man t. o. m. måste gå upp- och nedför stegar
för att få skydd vid skottlossningen och då bära de tunga doppkärlen med sig, förstår
man hur obekväm och tidsödande denna sprängningsmetod är. Härtill kommer att
redan någon minut efter doppningen gaserna vid explosion i slutna gruvrum äro
synnerligen hälsovådliga. De flytande luft-sprängämnena hava försökts i Sverige, men utan
tillfredsställande resultat.
Tabellen på sidorna 788 och 789 innehåller uppgifter om några av våra viktigaste
sprängämnen.
INITIALSPRÄNGÄMNEN OCH TÄNDMEDEL.
Det är ej nog med att ett sprängämne har stor mängd bunden energi. Man måste
även kunna bringa denna att hastigt utvecklas, och detta åstadkommer man genom
initiering med ett annat sprängämne. Man fordrar av ett initialsprängämne, att det
lätt skall tändas av t. ex. sticklågan från en stubin. Det är ej nödvändigt, att
detona-tionshastigheten är så stor. Huvudsaken är, att den maximala detonationshastigheten
nås så hastigt som möjligt, d. v. s. att accelerationen av explosionsvågen är så stor som
möjligt. Det är detta, som giver dem förmåga att bringa andra sprängämnen till
detona-tion. — För sprängningsändamål lämpa sig dessa sprängämnen ej. De äro alltför dyra,
och deras latenta energi är ej särdeles stor.
Av initialsprängämnen ha vi flera; dock har knaUkvicksilvret till på allra sista åren
varit det viktigaste och mest använda. Detta ämne framställes genom salpetersyrans
inverkan på kvicksilver i närvaro av alkohol och avskiljes under reaktionen i små
gråvita kristaller med en sp. vikt av 4.0. Det sönderdelas vid explosionen enligt formeln:
knallkvicksilver kvicksilverånga koloxid kvävgas
HgC2N2O2 = Hg + ’ 2-CO + N2
Vid upphettning till 186° inträffar explosion. Känsligheten för mekanisk åverkan är
mycket stor.
Olika sprängämnen behöva olika starka tändhattar för att bringas till fullständig
explosion. Man tillverkar därför tändhattar med olika mängder initialsprängämne och
numrerar dem på följande sätt:
n:r......................... 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
knallkvicksilver gr. . . . 0.3 0.4 0.54 0.65 0.8 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0
Vid längre tids förvaring i fuktig luft fördärvas knallkvicksilvret, och dess
initierings-förmåga minskas eller kan helt upphöra. Dålig initiering kan även åstadkomma, att
en sprängladdning fattar eld och brinner, varvid giftiga gaser utvecklas. I de flesta
fall, då man erhåller mindre effekt av ett sprängämne, än vad beräknats, är felet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
