Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Krut - Svartkrutets egenskaper - Röksvagt krut. Nitrocellulosakrut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRUT. NITROCELLULOSAKRUT.
799
Gevärskrut..................................... 880— 960 gr/lit.
Kanonkrut................................................... 930—1 010 » >
Flisigt finkornigt bergkrut................................. 920—1 000 > >
Flisigt grovkornigt > ....................... 980—1060 > »
Runt bergkrut............................................... 900— 980 > »
15 m/m krut................................................. 1150—1 230 » »
Runt kornat stubinkrut...................................... 750— 790 » »
Vid svartkrutets förbränning bildas 40—50 % gasformiga och 50—60 % fasta
förbränningsprodukter. De förra utgöra de i eldvapnets lopp på projektilen drivande
eller i ett borrhål sprängande krutgaserna och bestå huvudsakligast av kolsyra, CO2,
kväve, N2, och koloxid, CO. De fasta förbränningsprodukterna äro kaliumkarbonat,
K2CO3, kaliumsulfat, K2SO4, kaliumtiosulfat, K2S2O3, kaliumsulfid, K2S, svavel och kol
och utgöra krutröken och krutsmutsen. Mängden av förbränningsprodukterna sinsemellan
är beroende av förhandenvarande tryck och temperatur.
Vid behandlingen av de röksvaga kruten kommer att som jämförelse upptagas
även en del värden på förbränningstemperaturer, skjutresultat m. m. för svartkrut.
Se tabellerna.
RÖKSVAGT KRUT.
Av röksvaga krut finnas två huvudslag, nämligen de rena nitrocellulosakruten
samt nitrocellulosa-nitroglycerinkruten, vanligen endast kallade nitroglycerinkrut.
Tillverkningen av röksvagt krut går ut på att få nitrocellulosan gelatinerad, varvid
den förlorar sin fibrösa karaktär och blir en homogen, hornliknande massa. Dess
egenskap av sprängämne i egentlig mening försvinner, förbränningen i slutet rum blir
långsammare, så att man kan utnyttja de bildade förbränningsgasernas verkan i viss
riktning, för att driva en projektil ur ett eldvapen. Den gelatinerade massan gives allt efter
det vapen, den skall användas i, lämplig täthet och form.
NITROCELLULOSAKRUT.
Sedan hög- och lågnitrerad nitrocellulosa blivit blandad till önskad kvävehalt
och ibland även erhållit önskad löslighet i eter-alkohol, skall det ingående vattnet, som
uppgår till 30—35 %, avlägsnas. Tidigare gjordes detta genom torkning, vilket
naturligtvis är mycket riskabelt. Detta är ej heller nödvändigt, ty man kan lätt bli av med
vattnet genom att förtränga det med alkohol av 95—96 %. Härvid hålles
nitrocellulosan alltid så fuktig, att den knappast kan initieras till detonation.
Fig. 513 visar en förträngningsanläggning av tidigare datum. I stora
kopparcylindrar inpressas våt nitrocellulosa. Sedan de tillslutits i bägge ändar, pressas alkohol under
ett tryck av 5—8 atmosfärer uppifrån och nedåt och driver vattnet i skikt framför sig,
samtidigt som alkoholen intager vattnets plats. Först avrinner rent vatten, sedan en
mjölkaktig blandning av spritvatten och slutligen sprit bemängd med medföljande
fibrer och lösta instabila substanser. Då den avrinnande alkoholen fått en styrka av
92 %, kan förträngningen avslutas. Nitrocellulosan innehåller nu omkring 50 %
alkohol. För att nedbringa den till för den fortsatta behandlingen lämplig mängd höjes trycket
till det dubbla, då överskottet pressas ut. Alkoholhalten i massan håller sig då vid 30—
35 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
