- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
870

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Slipmassefabrikationen. Av Erik Öman - Olika slipapparater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

870

SLIPM ASSEFABRIK ATIONEN.

Fig. 583. Slipstolar.

Ett dylikt slutet system av vattnet i sliperiet är det moderna utförandet. Eftersom
intet, eller praktiskt taget intet, av veden går i lösning i vattnet, kan man låta hela
vattenmängden cirkulera inom fabrikationen i ett fullkomligt slutet system utan att riskera
anrikning i vattnet av utlösta ämnen. Med den upptagna slipmassan bortföres givetvis
en viss mängd vatten ur systemet, vilken vattenmängd tillföres i spritsvatten. Det från
förtjockare och massaupptagningsapparater avgående vattnet, vilket håller en del fiber,
användes alltså på nytt som spritsvatten och utspädningsvatten. Förr hade man fått
för sig, att man i spritsar icke kunde använda sådant vatten, men detta går mycket bra,
om man endast ordnar, så att vattnet ej tillåtes stå stilla, så att fibern får tillfälle avsätta
sig och klumpa samman i fiberflockar. En olägenhet med i fabrikationen cirkulerande
vatten är emellertid, att det kan växa svampar och bakterier, vilka kunna utvecklas, så
att verkliga bakterieklumpar
uppstå, vilka sedan lösryckas
och följa med vattnet. Dylika
slemklumpar stanna i
slipmassan, förorenande densamma,
samt synes som små runda
fläckar i massan. Vid
varmsliptill-verkningen torde man dock i
allmänhet ha så hög
temperatur, att de flesta bakterier och
svampar dödas.

De kannslipstolar, som nu
användes, äro alltid
vertikalsli-par, d. v. s. ha horisontell axel.

Redan omkring år 1900 började man i Amerika att gå ifrån horisontalsliparna, och
omkring år 1910 ha vi även i Skandinavien denna förändring. Vid denna tid hade
kraftöverföring och kraftdistribution kommit i allmänt bruk, och likaså hade industrien ganska
allmänt elektrifierats. Därför kunde man vid denna tid ordna driften av slipstenen på
annat sätt än tidigare, nämligen med elektrisk motor och remtransmission.
Horisontalslipar-nas fördel beträffande driften försvann därmed, och kvar stodo dessa slipars alla
olägenheter. Vid denna tid började även fordringarna på produktionskapacitet att stiga. Där man
förr hade tillverkat 500 å 1 000 ton pr år, ville man nu producera kanske 10 000 ton
årligen. Följden blev, att förutom en ökning av varje stens kapacitet måste ett ökat antal
slipar inmonteras. Platsbehovet pr aggregat blev därigenom en fråga, vartill man måste
taga hänsyn, och härvid har vertikalslipen ett givet företräde framför horisontalslipen. I
ett sliperi fordras det plats ej endast för själva slipstolen utan även för den i sliperiet
nödvändigtvis upplagrade veden, d. v. s. behovet av ved för helt kort tid, och med
stigande avverkningsförmåga hos slipen ökas behovet av den ved, som måste finnas upplagd
vid slipen. I fig. 583 visas en bild från ett sliperi. Man se här, att en avsevärd mängd
ved ständigt måste finnas i sliperilokalen. Till vänster i fig. 583 synes en behållare med
vattenståndsrör. Detta är behållaren för tryckvatten till sliparna.

Som ovan framhållits göras numera kannslipstolarna alltid som vertikalsiipar och
med hydrauliskt tryck, men i övrigt är utföringsformen ganska växlande. I allmänhet
synes man numera dock gått ifrån det stora antalet trycklådor, som man tidigare vanligen
hade, och gör numera sliparna ofta med tre eller fyra trycklådor. Däremot har man
alltmera ökat lådornas bredd och detta så kraftigt, att den totala sliplängden ofta blir in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0884.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free