Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Sulfatcellulosafabrikationen. Av Erik Öman - Biprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
902
SULFATCELLULOSAFABRIKATIONEN.
trycket, så att terpentinoljan kommer att för sin del destillera under vakuum. Det är
likväl mycket svårt att få terpentinoljan fullt befriad från föroreningar — efter en tids
lagring framträder vanligen en svag lukt av svavelväte.
Metylalkohol. Under koket bildas metylalkohol genom alkalits kemiska inverkan
på vedens metoxylgrupper, och vid kokarens gasning får man större delen av
metylalkoholen i kondensatet. Den del, som ej avdestillerar ur kokaren, får man i svartluten,
och härur kan denna del tillvaratagas vid svartlutens indunstning. Ur dylika kondensat,
som hålla mindre mängder metylalkohol, tillvaratager man alkoholen genom kontinuerlig
kolonndestillation. Härvid destillerar man metylalkoholen först till 20- a 30-%-ig
råsprit. Genom omdestillation samt svavelsyreraffinering borttager man föroreningarna.
Slutligen destilleras denna renade metylalkohol i en tredje kolonn till finsprit.
Svavelföreniugar. Då trä kokas med ren natronlut, d. v. s. vid tillverkning av
alkalicellulosa, får man inga svavelföreningar utan endast metylakohol av
metoxyl-grupperna i veden. Men vid sulfatkokning kommer Na2S, som i vattenlösning är
hydro-lyserat enligt
Na2S + H.,0 NaOH + NaSH,
att med träets metoxylgrupper giva metylsulfid och metyldisulfid. Vidare bildas
mer-kaptaner.
Metylmerkaptan, CH3 SH, har kokpunkten + 6° och förefinnes därför vid
sulfatfabrikationen mestadels i gasform. Det är detta ämne, som gör, att sulfatfabrikerna
sprida så obehaglig lukt. Men den går ej lätt bort trots sin flyktighet utan absorberas
lätt i terpentinolja och metylalkohol.
Metylsulfid, (CH3)2S, har kokpunkten 37.5°. Den erhålles i kokaren på analogt
sätt som metylalkohol, och den bildas i så stor mängd, att därigenom mängden
metylalkohol blir mindre vid sulfatkokning än vid vanlig alkalicellulosakokning. De stora mängder
metylsulfid, vilka bildas vid sulfatkokning, nödvändiggöra vidtagandet av en del
försiktighetsåtgärder vid biproduktutvinningen. Detta ämne ger på grund av sin låga
kokpunkt lätt explosiva gasblandningar. Den kan även giva anledning till förgiftning vid
inandning av luft, som innehåller sådana ångor.
Metyldisulfid, (CH3)2S2, har kokpunkten 112°. Denna bildas liksom sulfiden
vid kokningen samt går vid avgasningen med ångorna och förorenar biprodukterna.
Flytande harts. Den harts, som finnes i veden, blir vid sulfatkokningen bunden vid
alkalit till hartssyrat natrium. Men det finnes även fett i veden. Detta spaltas vid koket,
och fettsyrorna bindas vid natronluten till fettsyrat natrium. Vid användning av granved,
vilken som bekant är kådfattig, blir det ganska små mängder av dessa ämnen, men
då man kokar tallved, får man betydande mängder av fettsyror och hartssyror.
Natrium-salterna av dessa syror äro föga lösliga i svartluten, och i synnerhet gäller detta
koncentrerad svartlut. Därför avskiljas dessa natriumsalter och erhållas på ytan i
svartlutbe-hållare, där produkten kan skummas av. Den kallas hartssåpa. Man får 25 å 30 kg såpa
pr ton massa vid tallved.
Sådan hartssåpa bearbetas vid flera sulfatfabriker. Detta tillgår på följande sätt.
Såpan renas från medföljande svartlut, och därefter spaltas den med svavelsyra, varvid
natrium bindes vid svavelsyran samt fettsyror och hartssyror bliva fria. Efter
borttvättande av sulfatet destilleras syrorna med vattenånga vid hög temperatur, 200° å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
