Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Fiberns beredande för papperstillverkning - Olika fiberslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIBERNS BEREDANDE FÖR PAPPERSTILLVERKNING. OLIKA FIBERSLAG. 933
och efter kokningens intensitet. De halmslag, som komma till användning, äro råg- och
vetehalm, av vilka den förra ger den bästa massan av de två.
Av övriga fiberslag kan nämnas massa av espartogräs, jute, manila samt
slutligen cellulosa framställd av
eukalyptus.
I pappersfabrikationen
kommer även till
användning en annan fiberråvara,
nämligen makulatur. Denna
vara, som är synnerligen
billig, har användning vid
tillverkning av papp- och
liknande produkter.
Makulatur är den billigaste
av alla fiberråvaror, men
dess kvalitet är också
mycket låg.
Till det bästa papperet
användes nu endast lump
som fiberråvara. Sådant
papper är t. ex. sedelpapper
samt de två bästa sorterna
normalpapper. Därnäst i
kvalitet kommer
normalpapper n:o 3, som håller 50 %
lump och 50 % blekt
sulfitcellulosa, och
normalpapper n:o 4 med ingen lump
alls utan endast blekt
sulfitcellulosa. En mycket stor
kategori av papper utgöres
av rena sulfitpapper, d. v. s.
de bestå till 100 % av
sulfitfiber, nämligen stundom
av blekt sulfit och stundom
av stark sulfit. Detta är
s. k. rena sulfitpapper,
varmed förstås papper, som
icke innehålla slip massa.
Sämre papperssorter
innehålla större eller mindre
mängd av slipmassa — från
10 % till 85 % slip massa.
Den lägsta kvaliteten är
tidningspapper, som håller
80 å 83 % slipmassa och
resten stark sulfitcellulosa.
Fig. 610. Bomull.
Fig. 611. Lin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
