- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
1020

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Papperstillverkningen. Av Erik Öman - Maskingjort papper - Tillsatsämnen vid papperstillverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1020

PAPPERSTILLVERKNINGEN.

av fiberskiktet än andra samt att detta förhåller sig olika för olika fyllnadsämnen. Det
är därför av betydelse att analysera fyllnadsämnena på storleksklasser och sedan
undersöka hur bra de olika storlekarna upptagits av fiberskiktet.

Olika slag av fyllnadsämnen. De vanligaste och mest använda
fyllnadsämnena äro: kaolin, talkum, bariumsulfat, asbestin och gips.

Av dessa är kaolin det viktigaste. Dess sammansättning är i rent tillstånd A12O3 • 2
SiO2 • 2 H,O, d. v. s. 14 % kemiskt bundet vatten. Den engelska benämningen på kaolin
är china clay, och en stor del av marknadens kaolin säljes under detta namn. Men
handelsvarorna äro naturligtvis ej rent kaolin utan innehålla föroreningar, såsom sand, glimmer,
kalk, järnoxid o. d. Dessa föroreningar uppgå vanligen till 1.5 å 3.0 %. Kaolin kallas
stundom helt enkelt lera eller piplera. Handelsproduktens lämplighet som
fyllnads-ämne i papper beror till stor del på vitheten samt renheten, d. v. s. frånvaro av grus och
mineralpartiklar över 100 /j,. Kaolin erhålles från vissa lerfyndigheter och renas genom
slamning i vatten, filtrering och lerkakornas torkning i luften och sedan med ångvärme.
Kornstorleksfördelningen i vikt% för några goda kaolinsorter framgår av följande värden.

A B
över 100 — 0.2
100 —50 > 2.0 2.1
50 —20 > 2.3 11.7
20 —10 > 2.7 17.0
10—5 > 7.0 13.5
5—2 > 17.0 12.1
2—1 > 14.0 4.1
1 — 0.5 > 28.0 8.6
0.5— 0.2 > 13.8 8.9
under 0.2 > 10.7 21.4

Kaolinsorten A är bättre än B, ty den senare har en stor fraktion (21.4 %) av fina
korn, och dessa finaste korn upptagas mycket ofullständigt av fiberskiktet.

Av de olika fyllnadsämnen, som man använder, torde det ej vara något annat, som
man tillsätter i så stor %-halt i papperet som kaolin. Allt efter papperets gramvikt
tillsätter man vanligen olika mycket kaolin. Följande siffror visa de vanliga askhalterna
för tryckpapper till illustrationstryck:

pappersvikt, gr pr m2: 50 60 65 70 75 80

aska i papperet % : 17 21 23 25 27 29

Vid tryckpapper vill man ha 20 % aska, för konsttryck 30 % samt för s. k.
programpapper, som skall vara ljudlöst, önskar man 50 % aska. Då i allmänhet endast 50 å 70
% av kaolinmängden i den fiberuppslamning, som går ut på viran, stannar kvar i papperet,
måste man för att uppnå ovanstående askhalter ha betydligt högre halt kaolin i den
stoff mängd, som man tar till pappersmaskinen.

Av ovanstående kan man tydligt se, vilken stor roll kaolin spelar som fyllnadsämne
vid tillverkning av en hel del viktiga slag av papper. Vid tillverkning av papper till
en del illustrerade tidningar, s. k. »magasin», är det fyllnadsämneshalten i papperet, som
är den viktigaste frågan, och vid dylik tillverkning går strävandet ut på att få in så
mycket fyllnadsämne i papperet som möjligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/1034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free