Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Konstsilke. Av Sigurd Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXII.
KONSTSILKE.
Av ingenjör Sigurd Köliler.
Med konstsilke förstås vissa med konst framställda, inom textilindustrien använda
silkeliknande fibermaterial. Namnet, som tyder på ett med konst framställt silke, är
missvisande. Konstsilkets kemiska sammansättning är nämligen en helt annan än det
naturliga äkta silkets. Allt konstsilke, som numera tillverkas industriellt, utgöres av
cellulosa eller cellulosaföreningar, under det att äkta silke är uppbyggt av fibroin, en
kvävehaltig organisk förening hörande till äggvitämnena, varjämte i råsilke
förekommer serizin (sidenlim), som likaledes är en kvävehaltig organisk förening. Benämningen
konstsilke torde hav^, uppkommit därav, att produkten på grund av sin yttre likhet
med äkta silke ursprungligen var avsett till ersättningsmedel härför. Numera har
emellertid konstsilket fått en så vidsträckt och mångsidig användning, att det kan betraktas
som en fullt självständig textilfiber. På grund härav har man också i Amerikas Förenta
Stater förkastat benämningen konstsilke (artificial silk) och i stället infört namnet
»rayon» för ifrågavarande produkt.
Det viktigaste råmaterialet för konstsilketillverkningen är cellulosa, som i en eller
annan form uppbygger den färdiga varan. Den industriella omvandlingen av cellulosa
till konstsilke omfattar följande huvudoperationer.
1) Cellulosans upplösning, direkt eller efter kemisk omvandling.
2) Spinningen, varvid cellulosalösningen pressas ut genom kapillära öppningar
och på så sätt omvandlas till fina trådar, som bringas att antaga fast form genom
lösningsmedlets avdunstning (torrspinning) eller genom utfällning (koagulering) av det
i trådarna ingående cellulosamaterialet medelst ett fällningsbad av lämplig
sammansättning (våtspinning).
3) Färdigställning, varvid det spunna garnet tvättas rent och befrias från
kvarvarande kemikalier, eventuellt i samband med regenerering av cellulosan, samt blekes,
torkas, tvinnas och sorteras.
Efter den metod, som användes för att bringa cellulosan i lösning, särskiljer man
numera fyra olika slag av konstsilke, som äro föremål för industriell tillverkning,
nämligen: kollodiumsilke (nitrocellulosasilke, Chardonnetsilke), kopparammoniaksilke
(Bem-bergsilke), viskossilke och acetatsilke (celanese).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
