Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Konstsilke. Av Sigurd Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1040
KONSTSILKE.
behandlas i första hand med 17.5%-ig till 18%-ig lösning av natriumhydrat, vilken
lösning efter några timmar till större delen avlägsnas genom pressning eller centrifugering.
För tillverkning av ett ton viskossilke erfordras c:a 2 ton natriumhydrat. En del
åter-vinnes emellertid genom pressningen och kan, såvida det icke blivit alltför förorenat,
efter utspädning med frisk lut användas ånyo.
Den erhållna alkalicellulosan finfördelas i härför avsedda maskiner (desintegratorer)
och förvaras därefter (får »mogna») under 2 till 4 dygn, varvid den undergår vissa
förändringar, vilka inverka på graden av viskositet hos därav framställd viskos. Sannolikt
inträffar vid mognandet en viss nedbrytning och även oxidation av cellulosans
molekyler. Ju högre temperaturen och ju längre mogningstiden är, desto lägre blir
viskosi-teten. Den mogna alkalicellulosan behandlas med kolsvavla (sulfideras) — c:a 1 mol
kolsvavla per 1.5 mol cellulosa — i sulfideringsapparater, varvid den omvandlas till
vattenlösligt natriumcellulosaxantogenat. Detta löses i utspädd natronlut och vatten,
och den så erhållna viskoslösningen får stå någon tid, likaledes för att mogna. Härvid
sönderfaller xantogenatet långsamt, i det att en del av det bundna svavlet avspaltas.
I en frisk, nyberedd viskoslösning uppgår det vid cellulosan bundna svavlet till c:a 2.5 %,
i den mognade däremot endast till c:a 1 %. Viskosen anses vara mogen, d. v. s. färdig
att spinna, när den sönderfallit så långt, att cellulosan vid spinningen omedelbart
ut-fälles i beröring med fällningsbadet. Under mogningstiden måste temperaturen
omsorgsfullt kontrolleras; 1 till 2 graders ökning av densamma angives medföra en förkortning
av den erforderliga tiden med 8—10 timmar. I regel hålles temperaturen icke under
10 och icke över 20 grader C, och tiden för mognandet uppgår då till 4—5 dygn
eller mer.
Viskossilke tillverkas billigare än övriga slag av konstsilke, och den saluförda
produkten är av jämförelsevis god beskaffenhet. På grund härav har viskosmetoden fått
mycket stor utbredning, och för närvarande tillverkas nära 9/w av världens
konstsilke-produktion enligt denna metod.
År 1898 började Fürst G. Donnersmarckschen Kunstseiden- und Acetatwerke
försök att tillverka konstsilke av cellulosaacetat, s. k. acetatsilke. Detta företag lyckades
dock icke få fram sådan produkt, att den kunde föras ut i marknaden. Genom G. W.
Miles upptäckt, att det primära, i kloroform lösliga acetatet kunde omvandlas i en ny
typ (sekundärt acetat), löslig i aceton, tog acetatsilketillverkningen ett betydelsefullt
steg framåt. Svårigheterna att tillverka en förstklassig och försälj ningsbar produkt
visade sig dock alltjämt betydande. Det var först omkring 1918 målet nåddes. Då
började nämligen i England British Celanese Ltd tillverka acetatsilke i industriell skala
efter en metod utarbetad i Basel av bröderna Dreyfus.
Vid tillverkning av acetatsilke utgår man vanligen från bomull. Sulfitcellulosa
kan dock även användas. Cellulosan omvandlas till triacetat genom behandling med
ättiksyreanhydrid i blandning med isättika och svavelsyra. Svavelsyran anses hava
en katalytisk inverkan vid acetyleringen. Följande förfaringssätt angives vara
användbart.
450 kg acetyleringsblandning (38 % ättiksyreanhydrid, 62 % isättika) försättes
med 11 kg svavelsyra och avkyles till 2—3 grader under noll. Till blandningen tillföres
därpå så småningom 70 kg blekt bomull (linters), varvid temperaturen får stiga till
8 grader över noll och därpå efter hand till 34 grader. Härvid bildas det primära
kloro-formlösliga triacetatet, varvid cellulosan går i lösning. Denna lösning lämpar sig icke
för acetatsilkeframställning, i varje fall synes man hittills icke lyckats i industriell skala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
