Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Åker och äng - Sjukdomar och skador å gagnväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
LANTHUSHÅLLNINGEN OCH DESS BINÄRINGAR.
lagbud gäller sedan 1903 ovillkorligt i Danmark samt sedan 1918 under vissa .villkor i
Sverige.
De svåra härjningar, som på 1840-talet vinmjöldaggen förorsakade å södra Europas
vinplanteringar, ledde till upptäckten av svavels svampdödande verkan liksom det
på 1870-talet från Amerika införda vinmöglets
skadegörelse till metoden att genom tillsats av kalk till den
redan tidigare som svampdödande medel kända
koppar-vitriolen hindra dennas brännande verkan på därmed
besprutade växters blad. Denna blandning, kallad
Bordeauxvätska, har sedan blivit ett allmänt använt
medel mot många parasitsvampar, såsom bladmögel hos
potatis, vilken De Bary år 1860 visade vara orsaken
till den från 1840-talet svårt härjande potatissjukan.
Till de allmännaste sjukdomsalstrande parasiterna
på sädesväxter höra sotsvamparna, varav smittan
numera säkert förekommes genom utsädets behandling
såsom här nedan omtalas.
Även de skador, som förorsakas av insekter,
nema-toder (rundmaskar) och andra smådjur, samt medlen
att förekomma dem ha blivit föremål för undersökningar,
vilka ökat möjligheten att med framgång bekämpa dem.
Flertalet stater ha inrättat anstalter för dessa forskningar
samt anordnat ledning och rådgivning beträffande skadornas motverkande. En
internationell lagstiftning har också börjat att utbildas för att hindra spridningen av
smitta eller skadeinsekter från land till land.
Bland kampmedel mot parasitära
sjukdomar och skador må följande anföras som
några av de mest använda:
besprutning och bestoftning med
svampdödande medel: svavel, kopparsalter
(Bordeaux-lösning) och formalin mot mjöldaggsvampar
och snyltsvampar på fruktträd,
Bordeauxlös-ning mot vinmögel och potatisens bladmögel;
betning eller pudring av utsäde med
svampdödande medel: kopparsalter och forma lin mot
sotsvamp, kvicksilverpreparat (sublimat,
us-pulun, germisan m. fl.) mot snömögel och andra
fusarioser samt strimsjuka;
stöpning av utsäde i varmt vatten mot sot och strimsjuka;
rensning av utsäde från mjöldrygor och småkärnor, vilka företrädesvis bära
svampsmitta;
bortröjande av växter, som äro bärare av smitta: berberis, vägtorn och andra arter
som förmedla spridning av rostsvampar, tidig slåtter av åkerrenar och bränning av
fröna för att förstöra parasitsvampar och insekter;
besprutning med insektdödande medel, dels maggifter, som insekter upptaga vid
angrepp på odlade växter, såsom kejsargrönt och blyarseniat, dels kontaktmedel, som
döda skadedjuren, då de fukta dem, såsom tobaksavkok och andra lösningar av niko-
Fig. 41. Stinksot. Täckt och naket kornsot.
Fig. 40. Gulrost, a—d rostfläckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
