- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
55

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Åker och äng - Skörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅKER OCH ÄNG. SKÖRD.

55

vanligt i Västerbotten. I Finland torkades säden i éldrior, vilka uppvärmdes genom
eldning i rösugnar, från vilka den heta röken genomträngde säden, som därav fick en
stark röklukt samt skyddades mot sädesmal och andra insekter. Eldriorna hava till större
delen kommit ur bruk, sedan bränslet kommit i högre pris, men i stället brukas — om än
föga allmänt — i våta år att torka den tröskade säden i torkugnar, i vilka het luft
från eldstaden ledes genom spannmålen.

Tröskningen har sedan förhistorisk tid i de varma länderna mest skett genom att
dragdjur drevos fram över den på en jämn tröskbotten utbredda säden, men även
förekom hos romare och greker att piska densamma med käppar eller att köra över
densamma med en trösksläde bestående av en tung planka med indrivna skarpa stenar eller
järnbitar. Från kartagerna hämtade romarna bruket att i stället för trösksläde använda

Fig. 53. Sädeströskning med. slaga. Efter Olaus Magnus.

en tröskvagn med tandade valsar. Såväl trösksläde som tröskvagn (bult) ha ännu på
1800-talet begagnats i Norrland. Tröskning med slaga har dock intill nutiden varit
det vanliga i Europa norr om alperna.

Efter tröskningen rensades säden från halm, boss och agnar genom kastning med
skovel mot vinden, som drev bort de lättare delarna, agnar och slöa korn.

I 18:e århundradet kommo de första konstruktionerna av tröskverk. Först sökte
man att efterlikna slagtröskningen, såsom skotten Michael Menzies (1732) tröskverk,
vilket hade på en roterande axel fästa rörliga slagor, som slogo på den utbredda
stråsäden. Vid mitten av århundradet (1753) uppfann skotten Michael Stirling den sedan
alltjämt tillämpade konstruktionen av en cylinder med fasta slaglister, som piskade
säden mot en omgivande sko. Denna konstruktion, som hade en lodrätt stående cylinder,
undanträngdes snart av den sedan bibehållna med vågrätt liggande cylinder, vilken
förbättring gjordes av de förres landsman Andrew Meikle. Denna typ av tröskverk
har fullkomnats med olika delar för sädens rengörande, såsom lialmskakare för halmens
frånskiljande, såll och fläkt, som avlägsna agnar, boss och ogräsfrö, samt körnare, vilken
avnöter sädeskornens borst och spetsar.

En annan typ av tröskverk, stiftverk, i vilka säden utpiskas mellan med järnstift
besatt cylinder och sko, hade först uppfunnits av en engelsman Atkinson men icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:20:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free