Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Åkerväxter - Hö- och grönfoderväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
LANTHUSHÅLLNINGEN OCH DESS BINÄRINGAR.
till sådana hämtas från sydligare trakter, såsom Italien, södra Frankrike och Ungern,
av vilka länder endast det sista lämnar ett lucernfrö lämpligt i Skandinavien. Under
senare år har i Förenta staterna och Canada ett planmässigt och framgångsrikt arbete
utförts för att genom prövning av lucern från olika delar av jorden samt urval inom
odlingarna framalstra härdiga och avkastningsrika sorter med god frösättning. På
senaste åren har frö från Amerika börjat användas i Sverige.
Här har lucernodlingen först under de senaste åren fått något större omfattning, dock
huvudsakligen i de södra landsdelarna. I här pågående förädlingsurval ingå även försök
med korsningar (M. media) av blå med gul lucern, M. falcata, vilken redan av C. v. Linné
beaktades och av honom benämndes »svenskt höfrö».
Lucern odlas mestadels oblandad, men även i blandning med gräs, i Sverige
särskilt med hundäxing. Jord, som saknar för lucern passande baljväxtbakterier, göres
bördig för denna växt genom ympning (sid. 34).
En annan art av samma släkte, h u m 1 e 1 u c e r n, M. lupulina, vilken förekommer
rätt allmänt vild även i Sverige, användes som inblandning i fodervallar. Den är
emellertid föga varaktig och kan ej i skördemängd tävla med vare sig blå lucern eller rödklöver.
Frö av denna art skördas mest i Böhmen, Schlesien och Thüringen och har till följd
av sin likhet med rödklöverfrö använts till förfalskning av detta.
Esparsett, Onobrychis sativa, togs på 1700-talet i odling i Toscana och södra
Frankrikes kalkbergtrakter, där den växer vild, och infördes även i Tyskland, i viss mån
som en medtävlare till lucern. Den kan emellertid ej tävla med denna i avkastning och
har större fordringar på jordens kalkhalt, varför dess odling ej heller fått någon
allmännare spridning.
Klöver. Näst lucern torde rödklöver, Trifolium pratense, vara den först odlade
vallväxten. Trots att denna art finnes ursprungligen vild i de flesta delar av Europa,
synes dess odling ha i samband med andra lantbruksreformer spritts som en nyhet från
land till land. Som ovan nämnts, omtalas dess odling först i det gamla romarriket,
sedan i Norditalien under medeltiden och i Spanien under morerna. Under det spantka
väldet i Nederländerna torde klöverodlingen ha spritts till det senare landet och
därifrån till England samt med dettas högre jordbruk till övriga delar av norra Europa.
Om denna gång för rödklöverodlingens spridning erinrar de ännu under förra
århundradet vanliga benämningarna spansk och holländsk klöver, liksom benämningen
bur-gundisk klöver i Tyskland talar för att odlingens väg till detta land gått över det med
Nederländerna förbundna Burgund. Å andra sidan talar sortnamnet steyersk klöver
för att klöver odlingen till Tyskland kommit även söderifrån, från Italien. 1 Tyskland
befordrades denna odlings utbredning starkt genom den agitation för densamma, som
genom skrifter och föredöme i slutet av 18:e århundradet bedrevs av J. Chr. Schubarth,
för sina förtjänster i detta avseende adlad von Kleefeld. I Sverige spred sig
klöverodlingen i samband med övriga reformer, som under början av 1800-talet infördes efter
Tysklands och Englands föredöme.
Under odlingens gång utbildades olika varieteter, vare sig genom att spontana
variationer, som passade för ortens naturförhållanden, togo överhand eller genom att frö
av den inhemska vilda rödklövern användes. Södra och mellersta Europas klöver
tillhörde sålunda en form med tämligen ogrenad stjälk, tidigt blommande och fort
åter-växande efter slåttern men föga uthållig, i Sverige vanligen betecknad som schlesisk,
emedan fröet mest kom från Schlesien och kringliggande länder. I alptrakterna liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
