Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogens produkter och dessas tillgodogörande - De viktigaste skogsprodukterna och virkessortimenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
SKOGSBRUKET.
Virginiskt eller rött cederträ (Juniperus virginiana) är ett välluktande
nordamerikanskt virke som har stor användning till blyertspennor och möbler.
Ett virkessortiment som står rundvirket nära är brännved. An Sveriges till omkring
20 milj, kbm fast mått uppgående årsbehov av husbehovsvirke utgöres mer än hälften
av brännved. Resten användes till husbyggnads- och slöjdändamål samt såsom hägnads-,
täckdiknings- och hässjevirke. Det vanligaste vedbränslet är kastved, medan lång ved,
stubbved, pinnved, ris och kottar samt träavfall från sågverk och fabriker äro av mer
underordnad betydelse. Kastveden tillverkas vanligast av tall, gran, björk, bok och al. Torr,
kluven, grov ved av nämnda trädslag ha följande bränslevärden pr kbm löst mått, räknat
i milj, värmeenheter: bok 1,75, björk 1,44, tall 1,38, gran 1,21, al 1,14. Prima kastved skall
vara frisk, kluven, jämnkapad i ändarna, rak samt minst 7,5 cm grov i topp, på bark.
Brännveden har hittills saluförts i en mångfald olika längd- och rymdmått, men enligt
svensk lag skall numera metern och kubikmetern användas som enhet vid
vedförsäljning. Ett annat slag av kluvet rundvirke är s. k. gärdsel till hägnader. vartill användes
gran, asp eller finringad tall. Obarkade rundslanor äro ovaraktiga.
Skrätt och bilat virke innefattar sliprar (järnvägssyllar), husbyggnadstimmer samt
exportvarorna bjälkar och sparrar. Sliprar tillredas av tall — stundom lärk och ek. Till
normalspåriga banor göras de vanligen 2,7 m långa och 22 cm i topp och skrädas eller
sågas på två motsatta sidor till 16 cm tjocklek. Byggnadstimmer, s. k. tvåslaget timmer,
bilas eller sågas å två sidor till 5 å 6 tums tjocklek och helbarkas på de övriga sidorna.
Med bjälkar och sparrar förstås timmer, som bilats eller sågats från rot till topp till
kvadratisk eller rektangulär genomskärningsyta. Hos den starkaste rektangulära bjälke,
som kan utsågas ur en cirkelrund stock, förhåller sig höjden till bredden som Å2 till 1
d. v. s. ungefär 7:5.
Den viktiga gruppen sågat och hyvlat virke, som omfattar en av landets viktigaste
exportartiklar, behandlas längre fram under rubriken »virkesförsågning».
Till tunnor — s. k. kryssade kärl — användes virke av tall, gran, ek, bok m. m. allt
efter det ändamål de skola tjäna. Cementtunnor tillverkas av tall- och granvirke.
Till sill-, salt- och frukttunnor bör man ej använda tall utan enbart gran, som ej giver
från sig någon lukt och smak. Av samma anledning göras smördrittlar av bokvirke.
Tjärtunnor tillverkas av kvistren tall; fotogen-, sprit- och vinfat förfärdigas av ekvirke,
vilket är tätt, hårt och varaktigt. Laggkärl äro i motsats till tunnorna icke bukiga och
användas huvudsakligen i hushållen såsom bykkärl o. d. De tillverkas helst av
sen-vuxen, kärnfull tall. Bägge slagen sammansättas av botten- och sidostäver, vilka
sammanhållas medelst band av järn, kluvna smågranar eller vidjor av pil, hassel och andra
trädslag. Förr klövos stäverna ut för hand. Numera sågas de, vilket helst bör ske i
radiens riktning, t. ex. genom s. k. kvartersågning, varigenom vedens märgstrålar — som
gå i radiens riktning — förhindras att leda en i kärlet innesluten vätska. Dimensionerna å
stav variera allt efter ändamålet.
För tillverkning av träskor användes oftast klibbal, men även björk, bok och tall.
Till skoläster och block nyttjas avenbok och bok. Träull för packningsändamål hyvlas
medelst särskilda maskiner av asp, gran och tall. Korgarbeten utföras dels av vidjor av
ett flertal pil- och videarter, dels av spjälor och spån av tall och gran. Takspån, som i
vårt land huvudsakligen användes å uthusbyggnader på landet, kan vara kluven, hyvlad
eller sågad. Den förstnämnda är varaktigast. Det bästa råmaterialet är kärnfull tall
samt asp. För garveriändamål tillvaratages bark av ek, gran, björk och viden, varjämte
stora mängder utländska garvämnen importeras, t. ex. mimosabark (Äcacm-arter),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
