Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Mjölkhushållning - Kvarnindustri, av C. von Schéele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVARNINDUSTRI.
213
ett ostkar. I förra fallet översteg uppvärmningen lätt den värmegrad, vid vilken
mjölkens löpningsförmåga börjar att skadas, under det att mjölkens uppvärmningsgrad och
ostmassans eftervärmning med ånga kunna noga hållas inom den för ystningen
lämpliga värmegraden. I de numera vanliga stora rektangulära amerikanska ostkaren,
som i större mejerier undanträngt de förr brukliga kittlarna och runda karen, sker
uppvärmningen vanligen med varmt vatten, varigenom faran för överhettning än mer
undanröjts. De förr brukliga ostsvärden och ostgreparna för ostmassans brytning och
rör-ning ha numera mestadels ersatts av amerikanska ostknivar eller ostlyror med skarpa
knivblad, och de gamla ostformarna av trä av sådana gjorda av perforerad galvaniserad
plåt, som äro lätta att rengöra. De gamla ostpressarna, i vilka trycket åstadkoms genom
pålagda tyngder, ha undanträngts av bekväma stående pressar av järn med
hävstänger eller liggande amerikanska skruvpressar.
Mejerihanteringens biprodukter. De vid smör- och ostberedningen erhållna
biprodukterna, skum- och kärnmjölk samt vassle funno användning huvudsakligen
vid matlagningen, vasslen i de nordiska länderna även till beredning av sötost, som
bestod av den i vasslen inkokta löpnade ostmassan, och av mesost, som huvudsakligen
består av mjölksocker. Vid det nutida lantbruket användas skum- och kärnmjölk samt
vassle huvudsakligen till svinfoder. Ur vasslen avskiljes stundom dess innehåll av fett
och kärnas till vasslesmör. Mesostberedning är alltjämt rätt vanlig i norra Sverige men
förekommer blott undantagsvis i den stort bedrivna mejerihanteringen. Mest
uppskattad är getmesosten, vilken dock till följd av gethållningens avtagande numera vanligen
beredes av blandad ko- och getmjölksvassle eller av den förra försatt med getmjölk.
Av mjölk beredes sedan gammalt genom jäsning alkoholhaltiga drycker, såsom kefir
av get- och komjölk i Kaukasien och kumys av stomjölk hos asiatiska stäppfolk. Den
förra drycken har i senare tid börjat att fabriksmässigt beredas som läskedryck.
I senare tid har också skummjölken vid stora mejerier använts för beredning av
kasein, som avsättes till råmaterial för industriell tillverkning av knappar, kammar
m. m., ersättningsmedel för lim, appretyr m. m. Kaseinet utfälles med syra samt tvättas,
pressas, males till ett vitt pulver och torkas.
KVARNINDUSTRI.
Denna avdelning av fil. dr. C. von Schéele.
Sädeskornet är en frukt, bestående av fruktskalet och fröet. Fröet utgöres av
fröskalet och frökärnan, vilken senare är sammansatt av den vid dess bas liggande grodden
(embryot) och frövitan, vars yttre cellager, aleuron- eller glutencellerna, innehåller rikligt
av äggvita och fett, under det att det inre, mjölkärnan eller stärkelseparenkymet, består
av celler, som äro fyllda av stärkelse men innehålla blott föga äggvita.
Fruktskalet och fröskalet, vilkas cellväggar äro hårdnade, äro därför nästan
osmältbara för människan men mer smältbara för idisslare; fröskalet är dessutom mörkt färgat
på grund av halt av garvsyra. Även glutencellerna, vilkas äggvita huvudsakligen utgöres
av globuliner, äro också mindre lättsmälta. Grodden åter är väl näringsrik men
innehåller mycket (omkring 12 proc.) fett, som lätt giver mjöl vid förvaring härsken lukt.
Alla dessa i näringsvärde, färg eller smak från mjölkärnan avvikande delar nedsätta det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
