Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Kvarnindustri, av C. von Schéele - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVARNINDUSTRI.
HISTORIK.
215
övre, å båda sidor bågar- och trattformiga överstenen kan vridas. Fig. 207 visar, hur
säden ifylldes i den övre tratten, och hur större kvarnar av detta slag kringvredos medelst
förenad människo- och djurkraft.
Jämte dessa förblevo ännu länge de
uteslutande av människohand drivna
kvarnarna i bruk. Den malda sädens
siktande försiggick länge med
handsiktar.
Uppfinningen av vattenkvarnen
anses hava gjorts år 88 före Kristus
under konung Mitridates’ av Pontos
tid. I Rom kommo dessa kvarnar i
bruk under kejsar Augustus. Ännu
på Plinii tid, sextio år efteråt, voro
emellertid vattenkvarnarna sällsynta,
och först i fjärde århundradet av
vår tidräkning började de bli
vanliga i trakten omkring Rom. Tidigare
har antagits, att kännedomen om
vattenkvarnarna från Orienten,
närmare bestämt Persien, med
kors-f arama skulle hava förts till Europa.
Det är emellertid numera känt, att en
dylik kvarn redan 868 e. Kr. funnits i
England, och uppgifter om sådana i Frankrike saknas ej heller samtidigt med korstågen.
Ännu yngre torde väderkvarnarna vara. I sin äldsta form medgåvo de ej ett
fullständigt utnyttjande av vindstyrkan, i det att hela byggnaden vred sig samtidigt med
vingarna. Denna brist var
emellertid avhjälpt i de
s. k. holländska
väderkvarnarna, vid vilka byggnaden
var fast och endast taket
vred sig med vingarna.
Från taket på en sådan
väderkvarn skall konung
Edvard III av England
hava lett den segerrika
drabbningen mot
fransmännen år 1346 vid Crecy
i Picardie. De holländska
väderkvarnarna erhöllo
likväl först i 16:e
århundradet en allmännare
utbredning, i synnerhet på
slättlandet.
Fig. 208 visar en gammal väderkvarn i genomskärning. Å kraftaxeln urskilja vi
kronhjulet D, som genom lyktan E överför rörelsen till kvarnstensaxeln. Hela överbygg-
Fig. 205. Svensk handkvarn från stenåldern.
Fig. 207. Gammalromersk kvarn.
Fig. 206. Kvarn från pålbyggnadstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
