Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Stärkelsetillverkning, av C. von Schéele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄRKELSETILL VERKNING.
239
av två beståndsdelar, amylopektin’och amylos. Den första av dessa är en gummiartad
massa och utgör stärkelsekornets klisterbildande beståndsdel samt karakteriseras av en
ringa, men konstant halt av fosforsyra. Amylosen bildar ett vitt pulver, vilket, då det
är fritt från amylopektin, kan fullständigt befrias från mineralämnen.
Amylopektin färgas av jod blåviolett, medan amylos ger rent blå färg. Jodstärkelsen
är en s. k. adsorptionsförening eller en »fast lösning» av jod i stärkelse, som äger rum
enligt lagen för adsorption. Jodreaktionen förhindras genom närvaro av ämnen, som
utgöra lösningsmedel för jod, såsom alkali er och organiska lösningsmedel, ävensom
genom upphettning. Blåfärgningen av stärkelse med jod, som utgör ett viktigt
kvalitativt reagens på stärkelse, försvinner sålunda vid uppvärmning.
Ehuru såväl amylopektin som amylos var för sig åtminstone delvis äro lösliga i
vatten av vanlig temperatur, är detta ej fallet med det naturliga stärkelsekornet. Först
vid uppvärmning påverkas stärkelsekornet av vatten, då den för stärkelsen
karakteristiska klisterbildningen äger rum. Vid en för varje slag av stärkelse bestämd temperatur
svälla nämligen härvid stärkelsekornen starkt och bilda klister samt sprängas härvid
sönder.
Potatisstärkelse förklistras vid 72°, vetestärkelse vid 62°, rågstärkelse vid 55°,
majsstärkelse vid 68° och risstärkelse vid 72°.
Trots den naturliga stärkelsens olöslighet i vatten kan den under vissa förhållanden
erhållas i löslig form. Detta kan ske antingen genom påverkan av en ringa mängd av
vissa ämnen såsom utspädd saltsyra, natriumsuperoxid samt vätesuperoxid och
ammoniak. Även genom upphettning med glycerin till 190° kan stärkelse överföras i löslig
form. Nyare undersökningar ha visat, att stärkelsen genom övergång till löslig form
väsentligt förändras till sin sammansättning. Den lösliga stärkelsens egenskaper växla
emelleKtid allt efter framställningsmetoderna, varför den ej kan anses känneteckna
någon ur vetenskaplig synpunkt karakteriserad produkt.
Vid stärkelsens kokning med utspädda syror sker spaltning eller sönderdelning av
stärkelsemolekylen, varvid dextriner samt maltos och dextros bildas. Som slutprodukt
erhålles härvid uteslutande druvsocker eller dextros. På liknande sätt inverka vissa
ferment, såsom diastas i malt. Försättes stärkelseklister med malt, överföres stärkelsen
till en början i löslig form och därefter i maltos och dextrin. För att överföra dessa i
dextros erfordras emellertid ett annat ferment, nämligen maltas, som finnes i jäst. Genom
samverkan av dessa ferment överföres inom jäsningsindustrien stärkelsen i socker, som
därefter av jästen bringas i jäsning, varvid alkohol bildas.
Stärkelsen har en betydande användning inom industrien. Den användes för
framställning av stärkelsesirap (glykos) samt stärkelsesocker och dextros, inom
pressjästfabrikationen till uppblandning av jäst, som styvningsmedel vid betning och färgning
av bomullsvävnader, vid appretering inom textilindustrien ävensom vid limning av
papper. Inom hushållen har slutligen stärkelsen stor användning som näringsmedel.
I vårt land framställes stärkelsen huvudsakligen av potatis, men även av vete
och ris.
Potatisstärkelse. I Sverige användas till stärkelsefabrikation huvudsakligen två
sorters potatis, nämligen den röda »Prof. Woltmann» och den vita »Up do date». Den
genomsnittliga stärkelsehalten i dessa sorter uppgår till omkring 18 %.
I regel uppköpes numera potatisen av stärkelsefabrikanterna till ett visst pris per
stärkelseprocent och hektoliter. Stärkelsehalten utrönes medelst en s. k. potatisvåg, van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
