Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Stärkelsetillverkning, av C. von Schéele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄRKELSETILLVERKNING.
241
ligen Reimanns potatisvåg, med tillhjälp av vilken potatisens specifika vikt bestämmes,
och härur kan stärkelsehalten beräknas. Till grund härför ligger det förhållandet, att
man funnit, att potatisens torrsubstanshalt med tämligen stor noggrannhet kan beräknas
ur dess spec. vikt, samt att skillnaden mellan procenthalten torrsubstans och
stärkelse-halt är ett tämligen konstant tal, nämligen 5.75. På grund härav motsvarar:
eg. vikt stärkelsehalt
1.080 13.9 %
1.090 16.0 >
1.100 18.2 >
1.110 20.3 >
1.120 22.5 >
I stort sett åsyftar potatisstärkelsefabrikationen att genom sönderrivning av
potatisens cellvävnader frigöra stärkelsekornen och därefter genom lämpliga processer befria
stärkelsen från resterna av cellväggarna. Potatisen underkastas först tvättning och
föres därefter automatiskt till en rivmaskin, den s. k. förrivaren. Densamma består
(fig. 241) av en kring en stålaxel roterande järntrumma, omgiven av en gjut järnskåpa,
av vilken överdelen kan slås upp. I underdelen är anbragt den s. k. rivklotsen, som
kan förskjutas i vågrät riktning, och genom vars närmande eller avlägsnande från
trumman potatisrevet kan göras finare eller grövre. Trummans mantel består av ett
Fig. 240. Reimanns potatisvåg.
16—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
Fig. 241. Förrivare från Ebbamåla gjuteri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
