Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Träets mekaniska bearbetning, av Gunno Kinnman - Virkets torkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIRKETS TORKNING.
365
för grövre virke användas särskilda tunna och smala granbräder, för att
anliggningsytor-na skola bliva små och varvavståndet mindre. Gran användes emedan detta träslag
är mindre utsatt för blånad. En strörad lägges mitt över varje bjälke. Av vikt är att
stabben så fort som möjligt blir fullburen så att tak kan påläggas.
Ugn storkning. Genom denna behandling i brädgården kan torkningen icke bringas
längre än till c:a 25 å 30 % vattenhalt, beräknat på total vikt. Det kallas då
skeppnings-torrt, men detta är icke nog. Ofta ser man därför att byggmästaren reser upp virket i
Fig. 424. Stapelbädd.
sax eller lagrar det i eldat hus, och snickaren plockar upp sitt virke i taket, där det får
ligga flera år.
En olägenhet med torkning i fria luften är även den långa tid som åtgår. Virke
som sågas på hösten och vintern behöver 4—6 månader för att torka, och även
sommartid tar det 1—2 månader. Då vår trävaruexport på grund av klimatiska förhållanden
är periodisk och i huvudsak försiggår under sommarhalvåret, är detta i många fall
betydelselöst, men i andra fall, t. ex. vid sågning på sensommaren, kan den långa
lagringstiden medföra en försening av skeppningen på 6—8 månader, med ty åtföljande
ränteförluster.
Det kan alltså i många fall vara en fördel för ett sågverk att äga tillgång till
ugns-torkning, åtminstone för en del av tillverkningen. Och särskilt gäller detta för virke
som skall hyvlas, då vattenhalten hos sådant icke bör vara mer än 20 å 25 %, om det skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
