Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Garntillverkning - Spinning. Spinnmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
stå på- och avlindningen. Förgarnets nummer eller längd pr viktenhet måste dagligen
kontrolleras.
Först i den nu följande finspinningen erhåller garnet den styrka och finhet, som
för varje fall erfordras. Man ånvänder för finspinning av bomull såväl den periodiskt
arbetande selfaktorn som de kontinuerligt arbetande trostel- och
ringspinnmaskinerna. Bomullsgarnets snodd beror såväl på dess finhet som på ändamålet, varjämte
bomullens beskaffenhet även utövar inflytande. För amerikansk bomull kan man
beräkna antalet snoddvarv (n) pr engelsk tum ur formeln
n=k. V N
Fig. 483. Höger- (a) och vänster- (b)
snodd hos garn.
t
i vilken N betecknar garnets finhetsnummer enligt engl. system och k en ur
erfarenheten erhållen faktor, som för varpgarn kan antagas till 3.75—4.25 och för väftgarn till
3.25—3.50 samt för stickade varor till 2.50—2.75. Dessa siffror väljas större för kort,
mindre för lång bomull.
Med hänsyn till snoddriktningen skiljer man mellan höger- och vänstersnodda
garner. Hos de förra löpa vindningarna (skruvlinjerna) från vänster nedtill till höger
upptill (garnet tänkt i vertikalt läge, fig. 483, a); hos de
senare från höger nedtill till vänster upptill (fig. 483,6).
Denna-beteckning motsvarar höger- och vänstergängade
skruvar. Man använder ofta högersnodd hos varpgarn
och vänstersnodd hos inslagsgarn för att lätt kunna
skilja dem från varandra på väveriet, varjämte
vävnaden blir vackrare.
Det i finspinningsmaskinerna (se ovan) på
bobi-ner eller i spolar erhållna garnet upphasplas till
härvor av en viss garnlängd. Dessa delas åter genom en
tvärsöver trådarna knuten garnände i ett visst antal
mindre längder, kallade pasmor och hank. Garnets
finhetsnummer bestämmes efter antalet pasmor pr
viktenhet, som enligt det engelska, inom denna industri ännu
allmänt använda systemet, är ett engelskt skålpund. Då garnhaspeln har en omkrets av
DÄ engl. yard (1.37 m) och en pasma består av 560 varv, är alltså pasmans längd 840
yard (768 m). Det engelska bomullsgarnet förekommer emellertid i handeln uti buntar
av 10 engl. skålpunds vikt, och då varje härva består av 10 pasmor, följer härav, att
garnets nummer är detsamma som antalet härvor uti bunten. Enligt det gammalfranska
systemet bestämmes numret av antalet pasmor om 1 000 m pr 500 gram. Även
användes metriskt system, enligt vilket garnets nummer bestämmes av antalet km pr kg
eller m pr gr.
Tvinning eller sammansnodd av 2 eller flera enkla garner avser i allmänhet att
framställa ett starkt, jämntjockt, fast och runt garn, såsom till sytråd, stick- och
brodergarn m. m.; även för erhållande av ett vackrare utseende genom olika färger eller på
annat sätt (effekttvinning). Tråden benämnes efter antalet enkla garndelar, 2-, 3-,
4-trådigt o. s. v. För vissa ändamål dubbleras ytterligare det tvinnade garnet
(kabel-tvinning). Det enkla garnets grovlek bestämmer numret. Vid tvinning, som vanligen
sker i motsatt riktning mot snodden i det enkla garnet, förkortas detta senare c:a 2—5 %.
Sveriges produktion av bomullsgarn uppgick 1924 till 17.73 mill. kg och antalet
spindlar i arbete inom denna industri var samma år 548 675 st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
