Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Garntillverkning - Spinning. Spinnmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
Fig. 492. Imbs kammaskin.
Ett antal (16) band föras över ledarvalsar in i en matartång och framföras
periodvis till de öppnade käftarna av tången Z Zv Denna består av en invändigt polerad,
genombruten rost R, i vars rännor nålarna på matarplattan Ä ingripa. När Z Zr är sluten,
går rosten R med höjd platta $ uppåt i pilens riktning över de fastsittande banden,
därpå införas nålarna i banden, tången Z öppnas, matartången RS rör sig nedåt och
nedskjuter en viss längd ullhår genom tången Z, vilken slutes och fasthåller håren så
länge, att de hunnit kammas av den roterande kamvalsen K. Denna har 2 diametralt
mot varandra liggande kammar, var och en med 8—10 rader mot rörelseriktningen
lutande nålar. De korta, av tången ej fasthållna håren fastna i dessa nålar och uttagas
av valsen B såsom avfall, överföras på en kardvals och avkammas till ett kardband.
Det av tången fasthållna, kammade skägget fattas mellan en kam v och det
läderbeklädda, utskjutande segmentet L å kamvalsen, och valsarna pn bortleda detsamma,
under det att kammen v renkammar den inre delen. Den kammade ullen bortledes
över lädret till tratten q och valsarna u, som avlämna densamma i bandform.
Förhållandet mellan kammad ull och avfall beror på maskinens inställning, så att hår under
20—35 mm utkammas. Mängden av noils växlar mellan 10—30 %.
Denna maskin, som kan
användas för mycket kort ull,
men även är användbar för
de bästa ullsorter, och som
producerar 7—8 kg fin ull,
12 kg ordinär eller 14 kg lång
ull pr timme, är antagligen
den, som vunnit största
spridningen.
Slutligen må nämnas Imbs periodiskt arbetande kammaskin, fig. 492. Denna har
2 tänger, b och c, med sido- och öppningsrörelser oberoende av varandra. Från
vaddrullen a fattas ullen av tången b. Tången c flyttas till b, fattar håren utanför denna och
flyttar dem, sedan b öppnats, en viss längd, motsvarande något mer än hårens
medellängd. Sedan tången b slutits, kammas skägget innanför båda tängerna av en kamvals
d. Den kammade ullen i tången c föres till valsen e och från denna till
avtagningsval-sen f, från vilken den på vanligt sätt avtages och formas till ett band. Avfallet stannar i
kam valsen d, från vilken det bortskaffas på sätt ovan beskrivits.
Det i kammaskinen erhållna bandet, topsen, måste undergå en eftersträckning för
vinnande av större likformighet, varpå följer en urtvättning av oljan i ljumma bad
samt torkning över kopparcylindrar med inledd ånga. Genom förspinning förfinas
tops-bandet förmedelst upprepad dubblering och sträckning i frottörmaskiner eller genom
vingspinnmaskiner under svag snodd (för mycket lång ull). Den slutliga finspinningen
sker antingen på vingspinnmaskin (grövre garner) eller på ringspinnmaskin (medelfina
garner) eller på selfaktor (fina och löst snodda garner).
Ullgarn numreras antingen enligt det metriska systemet, med numret = antalet
meter pr gram, eller enligt det engelska, med numret = antalet pasmor om 560 yard
pr engelskt skålpund. Vanligen numreras väft, cheviot, mohär och alpacka enligt engelsk
numrering samt kamgarn, kardgarn, konstull, rami, schappsilke, vigogne (av bomull
och ull) och imitatgarn (av bomull, som spinnes utan sträckning, liksom kardull)
enligt metrisk numrering.
I Sverige producerades år 192 4 8.78 mill. kg kardgarn och 2.93 mill. kg kamgarn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
