Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLVERKNING AV VÄVNADER. MÖNSTERVÄVNADER.
453
svårighet att tillverka en kypertvävnad i en primitiv vävstol av enklaste slag
förefinnes ej. Man behöver blott erinra sig, att hinduer och perser sedan äldsta tider för hand
tillverkat vävnader med rika mönster på sina enkla, tvåskaftade vävstolar samt att
kineser framställt fasonerade sidenvävnader redan för 3 000 år sedan på till och med
enskaftade vävstolar. I viss mån belysande för denna fråga torde vara den i vårt land
uti en torvmosse i Västergötland funna, s. k. Gerumsmanteln, en grov yllevävnad med
kypertbindning. På grund av torvlagrets djup under jordytan samt dess övriga
beskaffenhet har man anslagit denna vävnads ålder till minst 1 000 år f. Kr. Antagligen
hava kypert- och satinbindningar kommit till Europa från orienten (Kina), såsom ordet
satin synes antyda.
I de flesta fall upprepas mönstret eller bindningssättet i bredd- och längdriktning,
varvid den s. k. mönsterrapporten eller rapportrutan omfattar alla olika liggande
varp-och väfttrådar, i fig. 517 alltså omfattande 4 varp- och 4 väfttrådar, i fig. 518 5 varp- och
5 väfttrådar (se 4-kanterna a). Då vi av det föregående funnit, att för varje olika läge
hos en väfttråd erfordras ett visst varpläge, som åstadkommes genom trampor, excentrar,
skaftskivor etc., samt att varje mot de övriga olika liggande varptråd fordrar sitt
särskilda skaft, följer härav, att en vävnad fordrar för sin tillverkning lika många skaft
som antalet olika liggande varptrådar (förposttrådar) i rapporten (fig. 516 2 st., i fig.
517 4 st. och i fig. 518 5 st.) samt lika många trampor, resp, excentrar, skaftsldvsektorer
etc., som antalet olika liggande väfttrådar i rapporten (2, 4 och 5 st. i fig. 516, 517 och
518). Vävnaden enl. fig. 516 benämnes alltså 2-skaftad, enl. fig. 517 4-skaftad
inslags-kypert (inslaget är förhärskande å rätsidan) och enligt fig. 518 5-skaftad inslagsatlas.
Dessa benämningar å vävnaderna angiva minsta antalet skaft, med vilka de kunna
framställas. Ett betydligt större antal kan och bör dock i vissa fall användas, exempelvis
4, 8, ända till 12 skaft för en fin sidentaft i ändamål att förekomma alltför stor trängsel
mellan solven genom deras fördelning på flera skaft. I nämnda fig. visas även
trampordning (c, fig. 517 och 518) samt snörning (d) för inredningen.
De kyprade vävnaderna skilja sig till sina egenskaper väsentligt från lärf t vävnader.
De senare äro starkare och slitbarare på grund av de tätt liggande bindrutorna, äro
hårdare och lika på båda sidor. De förra åter hava ett vackrare, ofta glänsande utseende,
äro tätare och tyngre, då flera varp- och inslagstrådar komma på viss ytenhet, äro
mjukare och smidigare, och slutligen kan man på grund därav, att varpen eller inslaget är
förhärskande på ena ytan (rätsidan), låta ett vackrare eller dyrbarare garn framträda
mera på denna sida.
Flera avarter av de enkla bindningarna förefinnas. Om två varp- och två
inslagstrådar följas åt, uppkommer panama (twist). Låter man två varp trådar följa varandra,
antingen i samma eller i två intill varandra sittande solv, men den tredje gå ensam,
markeras grova, i varpriktningen gående ränder, täckta av de finare och tätt invävda
inslagstrådarna, varvid uppkommer varprips, varpkannélé, och, vid samma
förfaringssätt med inslagstrådarna, inslagsrips och inslagskannelé. Avarter av kypert äro
exempelvis korskypert, bruten kypert och spetskypert.
Mönstervävnader. Även om man vid ovannämnda släta och kyprade vävnader
frambringar en viss mönstereffekt med användning av garn i olika färger eller av olika
grovlek eller med växlande täta och glesa partier o. s. v., uppkommer härigenom ej en
mönstervävnad. En sådan visar alltid ett genom särskilda lägen hos varp- och
inslags-garn uppkommet mönster, bild eller figur (»Bildgewebe»). Under det att en slät
väv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
