Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
Fig. 521. Gasvävnad.
En redan 1826 uppfunnen, ehuru då ej till praktiskt bruk kommen metod att i
samma vävstol framställa två sammetsvävnader samtidigt, s. k. dubbelsammet, upptogs
ånyo under slutet av förra seklet och har sedermera vunnit stor spridning. Denna
vävnad (fig. 520) kan sägas utgöra en vanlig dubbelvävnad, i vilken de två över varandra
liggande vävnaderna förenas genom polvarptrådarna p, genom vilkas avskärning i planet
11 ett flortäcke bildas på vävnadernas mot varandra vända sidor. Sedan de båda
tygstyckena under vävnadens gång skilts från varandra, gripas de på baksidorna av
taggvalsar och upplindas var och en för sig. I fig. 520 betecknar k bottenvarp och i inslag.
Med användning av olika vävnadsmetoder och arbetssätt kunna sammetsvävnader
av mycket växlande utseende tillverkas. Fasonerad sammet framställes med jacquard
antingen sålunda, att figurerna bestå av sammet på slät botten, eller också framträda
oskurna figurer i den skurna sammetsbottnen, eller slutligen kan skuren och oskuren
sammet tillsammans bilda figurer. Genom
användning av tunnare och tjockare nålar kan
ett mönster bildas genom den härav
uppkommande olika längden hos flortäcket.
Mönstersammet tillverkas även genom flerfärgad
polvarp, den vanligaste metoden, eller med
användning av en delvis färgad polvarp (flamé,
chiné). I sistnämnda fall kan färgen vara
an-bragt genom tryckning. Varptryckning sker i
särskilda maskiner, i vilka ofta en tillfällig
förvävning med provisoriskt inslag äger rum för
att förekomma mönstrets förskjutning.
Hos vissa sammetsbindningar förefinnes ofta en olägenhet, som visar sig däruti,
att sammetstrådarna exempelvis genom borstning eller annan yttre inverkan lossna
från vävnaden, beroende på deras ringa längd eller ett mindre kraftigt bindningssätt
hos polvarpen. Ett beaktansvärt uppslag att motverka denna olägenhet utgör en av
O. Kohorn, Chemnitz, 1915 gjord uppfinning, bestående däruti, att polvarptrådarna
bindas genom gasbindning (se nedan), d. v. s. slingras om inslagstrådarna med
användning av särskilda solv (slingsolv). Härigenom erhåller vävnaden en stor likhet med
hand-knutna Smyrnamattor och dylika vävnader, och polnopporna eller sammetstrådarna
kunna ej utdragas.
Hos alla hittills omtalade vävnader ligga varptrådarna parallellt med varandra. En
synnerligen intressant vävnad, gasvävnad, skiljer sig från dessa vävnader därigenom,
att två närliggande varptrådar slingra sig om varandra mellan varje inslagstråd, vilken
sålunda stadigt fasthålles i den av varptrådarna formade öglan (fig. 521). En utmärkande
egenskap hos denna vävnad är alltså den, att samtliga trådar noggrant bibehålla sina
inbördes lägen. Den tillverkas vanligen gles (avståndet mellan trådarna minst lika
med deras grovlek), varigenom den fått stor användning såväl inom tekniken för
sortering av fint fördelade fasta ämnen eller frånskiljande av dessa ur vätskor
(siktduk, silduk) som även genom den ytterst rikhaltiga och växlande tillämpningen av
denna vävnadsmetod till kostymtyger för damer, såsom mönstergas, spetsgas,
stickgas, nät- eller korsgas m. fl. Vävnaden har fått sitt namn efter Gasa, en urgammal stad
i Palestina. Den fordrar för sin tillverkning två system varptrådar, grundvarp och
slin g- eller polvarp; den förras trådar omslingras (de mörka trådarna k i fig. 521), den
senares bilda slingorna (de ljusa trådarna). Av fig. 521 framgår vidare, att av två
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
